Svar på "Bra skolor och omsorg viktigare än arenor" samt "Kort sagt", 29/2.
Harriet Svensson och Olof Christofferson lämnade i var sin insändare synpunkter på ett eventuellt uppförande av ett väderskydd i Motala. Tyvärr baseras inläggen på flera felaktiga utgångspunkter. En sådan är att byggandet av ett väderskydd skulle innebära att kommunen måste avstå från någon annan angelägen investering. En annan är att det inte skulle vara en uppgift för kommunen att möjliggöra för barn och ungdomar att ägna sig åt idrott eller annan motion.
Jag vill med detta svar klargöra situationen beträffande investeringsutgiften, investeringens inverkan på kommunens driftsbudget och folkhälsoaspekterna på nyttjandet av en ispist med väderskydd.
I insändaren refereras till andra arenabyggen runt om i Sverige, som för övrigt behandlades i en ledare i MVT för en tid sedan. Det är alldeles korrekt att många dylika byggen gått över styr vad gäller investeringsutgiften. Dessa negativa erfarenheter har Motala tagit till sig och det, som man jobbat med, är att få till stånd ett enkelt och relativt billigt väderskydd.
Att detta är både rimligt och genomförbart visar nyligen beslutade och genomförda hallprojekt. Investeringsutgiften för dessa ligger, beroende på investeringens omfattning, på mellan 45 och 110 miljoner. Väderskyddet som diskuteras i Motala belöper sig på cirka 90 miljoner kronor, före frivilliga insatser av IFK Motala Bandyklubb (cirka 6 miljoner). I utgiften på 90 miljoner ingår utgift för en helt ny ispist och en helt ny kylutrustning, som ersätter den hittillsvarande drygt 50 år gamla kylutrustningen.
Då bandyklubben inhämtat offerter och uppgifter från andra liknande investeringar är den beräknade utgiften väl underbyggd. Någon risk för att utgifterna drar iväg föreligger därför inte.
Det är viktigt att skilja på investeringsutgifter och årliga kostnader. En investering medför ökade kostnader för räntor och avskrivningar. Men i detta och säkert även i många andra fall medför en investering inbesparade kostnader. Nuvarande anläggning belastas med mycket (på grund av att anläggningens beskaffenhet) höga energi- och reparationskostnader.
Dessutom medför ett väderskydd lägre personalkostnader och ökade intäkter i form av hyror från IFK Motala och andra klubbar. Om man även beaktar de samhällsekonomiska aspekterna innebär ett väderskydd en positiv inverkan på kommunens driftsbudget.
En ny anläggning innebär således inte någon begränsning av kommunens möjligheter att göra andra angelägna investeringar såsom exempelvis investering i en ny simhall.
Det är viktigt att komma ihåg att IFK Motalas Bandyklubb är långt ifrån den enda nyttjaren av anläggningen. Idag används den av förskolor, skolor, allmänhetens åkning, MAIF:s skrinnare med flera. Bandyklubben sysselsätter i dag ett stort antal både pojkar och flickor både i sin bandyverksamhet och i det populära skridskofritids, som klubben anordnar.
Erfarenheterna från andra hallbyggen är att de medför ökad omfattning av både klubbarnas ungdomsverksamhet och av allmänhetens åkning.
Mot bakgrund av alla larmrapporter om att barn och ungdomar rör sig för lite och vilka konsekvenser detta medför för folkhälsan kan inte nog betonas vikten av att en kommun verkar för att tillfällen ges till fysisk aktivitet.
Avslutningsvis hoppas jag att insändarna inte menar att all skridskoåkning i framtiden skall äga rum på frusna vikar i Vättern eller någon annan insjö. Vi skriver faktiskt 2020!
Lars Johansson