Nu finns en gyllene möjlighet att fördjupa samarbetet med vår närmaste partner Finland. Ett finskt val av Jas Gripen E skulle knyta våra länder ännu närmare varandra.
Sverige och Finland har ett omfattande samarbete inom försvarsområdet. Det har fördjupats i flera steg sedan 2014 då försvarsminister Karin Enström under Alliansregeringen undertecknade en handlingsplan med Finland. Moderaterna vill se ett fortsatt fördjupat försvarssamarbete. Det bidrar till en större säkerhet och stabilitet i närområdet.
Kan vi ytterligare utveckla vår övningsverksamhet och skapa interoperabilitet, samordna och i vissa fall skapa gemensamma förmågor stärker det säkerheten i vår region och möjligheten att agera gemensamt i kris och konflikt. Det kan handla om allt från frågor som rör civilt försvar och krisberedskap till att vi vidareutvecklar den gemensamma marina styrkan eller integrerar våra flygvapen.
Finland håller för närvarande på att upphandla nya stridsflygplan och inom kort ska de aktuella leverantörerna, inklusive Saab, lämna in sina slutgiltiga offerter. En finsk anskaffning och användande av Jas Gripen E skulle skapa nya möjligheter för det svensk-finska försvarssamarbetet och skänka det ny dynamik. Förutsättningarna för gemensamma lösningar för logistik, utbildning, gemensam vapenarsenal och underhåll skulle kraftfullt förbättras. Vi skulle även få en större uthållighet och en bättre försörjningstrygghet i stridsflygsflottan. För båda länderna skulle det innebära en kraftfull förstärkning då svenska plan och finska plan vid behov skulle kunna agera som en enhet.
Regeringen bör därför tydligt markera sitt och Sveriges intresse att Jas Gripen E ska gå vinnande ur en noggrann och seriös finländsk utvärdering. Villkoret för en affär är att Sverige och Finland harmoniserar sina respektive flygvapen så att vi kan få optimal nytta av att båda länderna opererar samma flygplan. Det handlar i grunden om resurser för att anpassa sig till de högre finska kraven inom ett antal teknikområden.
Moderaterna anser att det svensk-finska samarbetet bör vara utgångspunkten för ett bredare nordiskt försvarssamarbete som även är förankrat i ett transatlantiskt samarbete. USA:s betydelse för säkerheten i Europa är central och det är därför av största intresse med ett fortsatt starkt amerikanskt engagemang för europeisk säkerhet. Förutsättningarna för detta är större med den nya Bidenadministrationen, men det kräver också ett medvetet och proaktivt agerande. Detta är ett gemensamt intresse för båda våra länder, vilket också understryks av det trilaterala avtal som undertecknades för några år sedan.
Sverige måste därför ha en tydlig säkerhetspolitisk linje som även inkluderar en Natooption, vilken visar att vi håller möjligheten till ett svenskt medlemskap öppen. Detta är något som Finland redan har sedan många år tillbaka. Sverige och Finland bör även i större utsträckning driva gemensamma prioriteringar inom det europeiska försvarssamarbetet. Det handlar till exempel om att EU ska kunna bidra till säkerheten i Östersjöregionen och om att Sverige och Finland kan samverka kring konkreta projekt som gäller försvarsforskning och förmågeutveckling i ett EU-sammanhang.
Osäkerheten är fortsatt stor i vårt närområde och det kräver att den svenska försvarsförmågan stärks. Rysk aggression måste mötas med styrka, tydlighet och samverkan. Det är den bästa signalen vi kan ge till både våra motståndare och allierade. En finsk anskaffning av Jas Gripen skulle skapa ännu bättre förutsättningar för att vidareutveckla vårt redan unika försvarssamarbete.