Allt ifrån om man har någon nära vän, om vuxnas stöd, alkoholvanor, om arbetsro i skolan, mobbing och om man har framtidstro. Mycket intressant läsning och rapporten kan fås på kommunnivå också.
En fråga som griper tag i mig är den om man känner att man duger som man är alltid/ofta. Där pekar kurvan nedåt genom åren. Vad gäller tjejer i årskurs 8 är det bara 43 procent som känner att de duger!
Motsvarande siffra för pojkar är 78 procent. Av tjejerna i åttan är det så många som 52 procent som ofta är stressade, av killarna är 22 procent ofta stressade. Tittar man på skolstatistiken över andel som uppnår kunskapskraven i alla ämnen presterar flickorna bättre än pojkarna, genomsnittligt meritvärde i hela Östergötland var för flickor 243,3 och för pojkar 216,4 år 2021.
Det verkar i alla fall inte vara hur man lyckas i skolan som avgör om man känner att man duger. Normer och ideal i samhället skapar orealistiska förväntningar på tjejers utseende och beteende, i reklam och sociala medier, men antagligen också i hur vi alla bemöter och ger uppmärksamhet för olika saker till flickor och pojkar.
Söta, duktiga flickor och starka, modiga pojkar… Många ungdomar säger också att tjejer dömer sig själv hårdare och har sämre självkänsla och självförtroende än killar. Jämställdheten är så viktig att fortsätta arbeta för. Alla, oavsett könstillhörighet, ska känna att man duger som man är.
En del i detta är att allt fler upplevs inte passa in i skolan, i samhället. Efterfrågan på utredningar hos Barn-och ungdomspsykiatrin har ökat under många år, i hela landet. Vi lägger stora resurser på att utreda vilken kombination av bokstäver som bäst stämmer överens med de svårigheter som skola och familj, och den unge själv, upplevs ha.
Mycket bygger på att ramen för att vara normal, utan diagnos, har krympts. I ambitionen att höja kunskapsnivån i befolkningen har skoltiden förlängts och kunskapskraven ökat. Kraven är så höga att 25 procent av våra ungdomar inte kan klara kunskapskraven i alla ämnen, 15 procent klarar inte kraven för en yrkesutbildning. Jag tycker det är helt orimligt att så stor del av befolkningen efter fullgjord skolplikt inte ska anses vara godkända. Här behöver vi tänka nytt.
Jag tror vi alla känner till flera exempel på personer som lämnat grundskolan med ofullständiga betyg, men ändå idag fyller en viktig funktion i samhället, och som har mycket dåliga minnen av sin skoltid. I den generationen som idag är 80+ fanns det andra vägar in i samhället. Då fanns arbetsplatser där unga personer kunde få börja med enklare sysslor och steg för steg lära sig yrken, bygga på med någon kortare kurs och bli framgångsrika, en del har byggt upp företag. I ett samhälle behövs också praktiska färdigheter.
Det är dags att uppvärdera praktiska färdigheter och hitta fler vägar att komma in på arbetsmarknaden. Att klara en uppgift, att utföra ett jobb, att känna att man duger. Vi vill ge kraft till varje människa – alla behövs.