För de över 500 000 personer som har diabetes i Sverige idag är blodsockerkontroll ett dagligt och påfrestande bekymmer. Om inte sjukdomen sköts varje dag, året om, kan det leda till mycket allvarliga komplikationer och i värsta fall för tidig död. Detta gäller även för de runt 20 000 personer som lever med diabetes i Region Östergötland.

Det finns emellertid idag tekniska hjälpmedel som möjliggör att personer med diabetes på ett enkelt sätt kan följa sina blodsockervärden och optimera sin egenvård, oavsett diabetestyp. En helt ny undersökning bland Svenska Diabetesförbundets medlemmar visar tyvärr, att 11 procent har blivit nekade tekniska hjälpmedel som de har efterfrågat hos sin vårdgivare. Motsvarande andel är 15 procent i Region Östergötland. I undersökningen är huvudskälet till att personer med diabetes inte får tekniska hjälpmedel att det anses vara för dyrt. 

Som företrädare för personer med diabetes i Region Östergötland är det min bild, att förskrivningen av dessa tekniska hjälpmedel är mycket beroende av de politiska beslutfattarna i regionen. De har inte har avsatt tillräckligt med resurser för detta ändamål. Därför bör regionens politiska beslutsfattare öka de ekonomiska resurserna till förskrivning av tekniska hjälpmedel vid diabetes.

Det gäller för alla som lever med diabetes, men generellt är behovet störst bland personer med typ 2-diabetes, vilket enkätresultaten också indikerar är fallet hos oss. I gruppen av personer med typ 2-diabetes och insulinbehandling låg vi år 2021 under det nationella genomsnittet när det gäller förskrivning av hjälpmedel för sensorbaserad kontinuerlig glukosmätning (CGM).

Ur mitt perspektiv är det dumsnålt att inte säkerställa en bättre tillgång till tekniska hjälpmedel för personer som lever med diabetes i Region Östergötland. CGM-tekniken gör vardagen och möjligheten till god behandling avsevärt bättre. Det minskar risken för komplikationer över tid och akuta tillstånd, såsom för lågt eller för högt blodsockervärde.

En sådan investering ger alltså inte bara bättre hälsa och livskvalitet för individen, utan bidrar också till minskade samhällskostnader till följd av mindre behov av sjukhusbaserad vård för, och färre som förlorar arbetsförmåga till följd av, diabeteskomplikationer. Mer pengar till tekniska hjälpmedel i diabetesvården är alltså en bra investering, för individen och inte minst ur ett samhällsperspektiv.

Bättre att börja dessa investeringar idag, än imorgon.