Personer med funktionsnedsättning har alltid haft en tuffare arbetsmarknad än resten av befolkningen. Enligt statistik från SCB (2022) är andelen sysselsatta bland personer med funktionsnedsättning 71 procent, jämfört med 79 procent i den övriga befolkningen. I gruppen personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är sysselsättningsgraden 58 procent. Tack vare bra läkemedel och rehabilitering kan människor med reumatisk sjukdom ofta arbeta hel- eller deltid i dag. Ibland kan dock sjukdomen göra sig påmind, och den går ofta i skov. För vissa kan det räcka med att då jobba på distans om den möjligheten finns, andra kan behöva sjukskrivas på hel- eller deltid. I dag kan en anställd person få sjukpenning på 25 procent, 50 procent, 75 procent eller 100 procent.
En del människor kan emellertid aldrig någonsin arbeta hundra procent. Individen kanske kan arbeta deltid, men behöver sjukersättning övrig tid, eller så behövs sjukersättning på heltid. Reglerna för sjukersättning är dock så krångliga att sätta sig in i att många av Reumatikerförbundets medlemmar inte vågar arbeta ideellt eller ta ett arvoderat styrelseuppdrag i rädsla för att förlora sin ersättning. Detta är orimligt. Människor måste kunna ta till sig information från Försäkringskassan och förstå vad reglerna innebär för just dem.
Också reglerna för aktivitetsersättning är rigida. Det är den ersättning som kan ges till personer under 30 år under den tid då individen tillsammans med handläggare på Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen planerar för vad den enskilde ska göra för att kunna börja arbeta eller studera. Aktivitetsersättning kan beviljas på hel- eller deltid, där deltid är specificerat till 75, 50 eller 25 procent. Sjuk- och aktivitetsersättning kallades tidigare förtidspension.
Reumatikerförbundet hävdar att alla människor måste ha möjlighet att arbeta till hundra procent av sin förmåga – och kunna försörja sig på det. Om ens förmåga är 90 procent av en heltid är det slöseri med arbetskraft och resurser att personen ska få sjukpenning på 25 procent. Vi efterlyser därför fler ersättningsnivåer i sjukförsäkringssystemet, så att man exempelvis kan arbeta 60 procent och få sjukpenning på 40 procent.
Nivåerna för sjuk- och aktivitetsersättningen är ett annat problem. Funktionsrättsrörelsen har länge slagits för höjda belopp och från och med januari 2023 höjdes äntligen garantinivåerna för sjuk- och aktivitetsersättning med cirka 900 kronor per månad. Jämfört med tidigare är ökningen nästan nio procent – men då har vi också en rekordhög inflation som kan komma att äta upp det mesta.
Nivån på sjuk- och aktivitetsersättningen måste upp – det räcker inte att matcha inflationen eftersom den grupp som lever på ersättningarna har hamnat i bakvatten vad gäller ekonomin under väldigt lång tid. Utöver att de är kroniskt sjuka lever de alltså i fattigdom och måste vända på varje krona.
För att fler ska kunna försörja sig och samtidigt må bra anser Reumatikerförbundet:
- Att socialförsäkringssystemet behöver bli mer flexibelt med fler nivåer för sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning än de som finns i dag.
- Att reglerna behöver bli mer lättbegripliga och förutsägbara när det gäller hur mycket ideellt arbete som individen kan åta sig utan att förlora sin ersättning.
- Att sjuk- och aktivitetsersättningarna måste upp på en nivå som kan ge ett anständigt liv även för den som inte kan jobba.