Svar
I Elisabeth Lennartssons insändare med en rad egna antaganden, vilseledande slutsatser och felaktiga påståenden tar bort fokus från en gemensam viktig fråga där vi verkar vara överens – att klimatomställningen måste ske samt att Vätterns vatten inte får komma till skada.
Den anklagelse, och debattskribentens egen tolkning, att jag ”i klartext menar” att en gruva i Norra Kärr måste accepteras även om det skadar miljön och vårt dricksvatten är helt ogrundad. Svåra beslut mellan miljö och klimat är till exempel den fråga kring vindkraft som blivit aktuell senare tid. Vill vi ha mer förnyelsebar energi betyder det att vi måste acceptera att det byggs vindkraftsverk runt vårt land. Samtidigt är det givetvis så att varken vindkraftsverk eller bergtäkt skulle få anläggas om det skulle skada miljön eller vårt dricksvatten enligt gällande miljölagstiftning.
Här kan det vara lämpligt att påminna var i tillståndsprocessen Norra Kärr befinner sig. Det är alltså inte en miljöprövning för att få starta brytning av fyndigheten utan endast bearbetningskoncession för att få ensamrätt till framtida brytning av fyndigheten. Detaljerade frågor rörande verksamhetens eventuella miljöpåverkan kommer som sig bör i ett senare skede vid miljötillståndsansökan.
Vidare anklagas ”bolagsdirektörerna” som grupp för att driva en påverkan på politiker för en försvagning av miljölagstiftningen. För det första är det ingen vad jag vet som ber om en försvagad miljölagstiftning utan vad som önskas är mer pålitliga och rättssäkra tillståndsprocesser. För det andra är en majoritet av politiker i Europa och i Sverige överens om att vi behöver öppna fler gruvor för att klara klimatomställningen. Vår miljölagstiftning möjliggör att dessa gruvor kan bli de mest hållbara gruvorna i ett internationellt perspektiv.
Teknisk utveckling över de senaste decennierna möjliggör den omställning vi ser idag, och den tekniken väntas öka efterfrågan kraftigt på många av de kritiska råmaterialen. Idag använder 95% av elbilarna permanenta magneter med sällsynta jordartsmetaller just för att de är så effektiva. Elisabeth Lennartssons exempel på undantag bekräftar snarare regeln.
Nästa felaktiga påstående är att ”de giftiga och läckande enorma avfallssandmagasinen” flyttas, debattskribenten har uppenbarligen missat att läsa att den nya planen även för den kemiska anläggningen enbart planerar torrdeponier. Vad gäller de starka syror som nämns är det svavelsyra vi planerar att använda, vilket även LKAB planerar använda i sin process. Svavelsyra är en av de mest använda kemikalierna i världen för bland annat konstgödning och pappersindustrin. På tal om LKAB, och att deras möjlighet att täcka 30% av Europas behov, så ser jag inte varför det skulle göra Norra Kärr till en ickefråga då den absolut bästa lösningen vore om Europa var 100% självförsörjande med en intern mer hållbar produktion.
Min åsikt kring vad motståndarna har lyckats med skiljer sig något från Elisabeth Lennartssons. Man kan konstatera att de lyckats med att skapa en obefogad oro bland boende i regionen för att Vättern som dricksvattentäkt är hotad. Man har fått projektet att dra ut på tiden då man till exempel konsekvent överklagat undersökningstillstånd som aldrig på egen hand kan leda till en brytning utan endast skapar bättre förståelse för förutsättningarna för en eventuell brytning. Och man har fått riksdagen att rösta igenom att det skall förtydligas att Natura 2000-tillstånd skall ske vid miljöprövningen och inte vid bearbetningskoncessionsprövningen.