Under regionfullmäktige den 27/4 besvarades Sverigedemokraternas motion om en egen beredning för kvinnors sjukdomar av de styrande i regionen: S, MP, L och C. Det gällde sjukdomar där kvinnor ibland känner att de har svårt att bli förstådda. Tanken var att beredningen skulle arbeta med att ta fram fakta om omhändertagande, jämförelse med män, remitteringar, nationella riktlinjer och patientnöjdhet när det gäller till exempel endometrios, fibromyalgi, ME, lipödem, förlossningsskador, vestibulit och osteoporos. Några av dessa kan också drabba män. Det är kvinnor som lämnar mest klagomål till Patientnämnden om vård och behandling, kommunikation och bemötande. För att göra ett djärvt tankeexperiment: tänk om det är så att vissa av kvinnors sjukdomar inte tagits på allvar, inte lyfts fram i forskning och utbildning och det gör att kvinnor känner sig missförstådda och negligerade i vården?
Socialstyrelsen fick frågan av Dagens Medicin varför osteoporos (benskörhet), som till största delen drabbar kvinnor, inte får mer utrymme när det finns behandling för denna utbredda och kostsamma sjukdom. Socialstyrelsen svarade att osteoporos är en typisk lågstatussjukdom och det beror på att den i första hand drabbar äldre kvinnor! Osteoporos orsakar en vårdkostnad på 20 miljarder per år som beräknas bli 25 miljarder år 2030. Men det saknas kunskap ute i verksamheterna och bara 11–17 procent får behandling. Endometrios är en annan sjukdom som drabbar yngre kvinnor och där det kan ta flera år att få en diagnos. Det handlar om livskvalitet på individnivå och om en rejäl kostnadsbesparing på region- och samhällsnivå.
Sverigedemokraterna anser att en beredning är viktig för att få patientperspektivet. En beredning kan också göra sjukdomarna kända för allmänheten. De verksamheter som svarar för dem på kliniknivå skulle förhoppningsvis känna att sjukvårdspolitiker har ett intresse även av dessa sjukdomar. Att som vissa politiker begära könsuppdelad statistik fördjupar inte vår förståelse. Man ser kanske att det finns en skillnad men inte vad denna skillnad består av.
En beredning för enbart kvinnors sjukdomar fyller sin funktion på grund av historiska fakta och synen på kvinnan sedan lång tid tillbaka. Vi vet att kvinnor många gånger antogs ha psykiska orsaker bakom sina sjukdomar. Man har kallat kvinnor ”sveda- värk och brännkärringar”, det skriver man kanske inte längre i journalerna men attityder försvinner inte så lätt.
Läkemedelsforskningen har länge haft män som underlag i sin prövning av läkemedel. Män och kvinnor behöver inte heller ha samma symptom trots samma underliggande sjukdom. Det talas och skrivs mycket av politiker om jämlikhet och att kvinnor är eftersatta i vården. Nu hade politiken chansen att verkligen ta reda på hur läget är, vilket ingen politiker i regionfullmäktige visade intresse för utom SD. Så kvinnor nonchalerades och osynliggjordes ännu en gång.