BegrÀnsa inte ungas inkludering i samhÀllet

Skolan Àr den verksamhet som gör allra störst skillnad för en mÀnniskas livsvillkor. En fungerande skolgÄng bryter destruktiva sociala strukturer och motverkar utanförskap.

Debatt2020-06-12 07:00
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Det Àr ocksÄ dessa motiveringar som legat bakom Alliansens politiska beslut om att avveckla SkÀggetorpsskolan och genomföra en elevflytt. Den lÄga mÄluppfyllelsen bland eleverna pÄ SkÀggetorpsskolan pÄverkar elevernas möjligheter att fortsÀtta studera pÄ gymnasiet, vilket i sin tur begrÀnsar deras inkludering i samhÀllet.

Det brukar sĂ€gas att nyckeln Ă€r sprĂ„ket in i samhĂ€llet. Goda sprĂ„kkunskaper möjliggör för individen att vara en fullvĂ€rdig medborgare och skapar en kĂ€nsla av tillhörighet i samhĂ€llet. Eleverna behöver ges möjlighet att bygga upp sitt sociala och sprĂ„kliga kapital. Vi uppnĂ„r inte detta genom att exkludera delar av befolkningen frĂ„n centrala aspekter av ett fullvĂ€rdigt samhĂ€llsdeltagande. 

I Sverige har man under lÄng tid enbart fokuserat pÄ de nyanlÀnda barnens sprÄkliga fÀrdigheter. Vi kan numera ocksÄ se att barn som Àr födda i Sverige till invandrade förÀldrar men som gÄr pÄ förskolor och skolor i segregerade omrÄden hamnar efter i sin sprÄkliga utveckling. HÀromÄret gjordes en studie i BiskopsgÄrden i Göteborg som visade att tre av fyra barn i förskolan inte hade det ordförrÄd de borde ha för sin Älder. En majoritet av dessa barnen var födda i Sverige men vistades i en miljö som inte gynnade deras sprÄkinlÀrning. Hur stor betydelse kunskaper i svenska har för elever med invandrarbakgrund, bÄde vad gÀller vÀlmÄende och framgÄng i skolan, visar en rapport frÄn OECD, dÀr Sverige sticker ut jÀmfört med andra OECD-lÀnder. I Sverige hamnade runt 60 procent av elever födda utomlands i gruppen för lÄgpresterande elever. Motsvarande siffra för lÀnder som till exempel Tyskland och England var 40 procent.

I omrĂ„det SkĂ€ggetorp finns cirka 50 olika sprĂ„kgrupper representerade. Kombinationen av för lite kontakt med elever som har svenska som modersmĂ„l samt för dĂ„lig eller icke-befintlig modersmĂ„lsundervisning medför att mĂ„nga elever Ă€r ”halvsprĂ„kiga”. SprĂ„kutvecklingen stagnerar hos eleverna och mĂ„nga har svĂ„rt att nĂ„ upp till mĂ„len för att fĂ„ behörighet till gymnasiet.

Vi stÄr fast vid att beslutet kommer innebÀra en tryggare arbetsmiljö, en ökad inkludering och en bÀttre sprÄkutveckling i och med mötet med elever som talar svenska. I kÀrva tider krÀvs modiga politiker som vÄgar ta tuffa beslut. Det som behövs Àr att eleverna kÀnner sig mer inkluderade i sin skolmiljö i synnerhet, och dÀrigenom i samhÀllet i allmÀnhet.