Lördagen den 4 e juni uppmärksammade Motala Kvinnojour att Kvinnojouren funnits och verkat i Motala kommun i 30 år. Motala Kvinnojour erbjuder stöd och skydd för kvinnor, tjejer och barn som utsätts för mäns våld och förtryck. Under dessa 30 år har 3702 kvinnor sökt stöd från jouren, och 215 kvinnor och deras 229 barn har bott i jourens skyddade boende.
Motala Kvinnojour är en verksamhet som inte vill finnas - men att behovet av vår verksamhet kvarstår råder det inga tvivel om. Till exempel ökade Kvinnojourens stödinsatser med 30 procent under 2021.
För att uppmärksamma vårt arbete valde vi att fira, höja och stärka Kvinnojouren och alla de jourkvinnor som under åren engagerat sig och arbetat för att bibehålla och utveckla jourens verksamhet. Inför jubileet utannonserade vi vårt evenemang på sociala medier, på de stora digitala tavlorna på vägen in i Motala och genom ett pressmeddelande till lokal media.
Evenemanget besöktes av cirka 300 personer, Motalabor, grannkommuner och långväga resenärer, men till vår förvåning fick vi ingen respons från lokalmedia varken inför eller under evenemanget. Till vår förvåning uppmärksammade inte heller det kommunala styret i våra avtalskommuner Motala och Vadstena Kvinnojourens 30 åriga arbete och jubileum. Att politiker och media inte uppmärksammar när Kvinnojouren med ideella krafter anordnar ett välbesökt och stort evenemang med kända forskare, estradörer och musiker är förvånande. Att politiker och media inte uppmärksammar Kvinnojourens 30-åriga ideella arbete för att stötta våldsutsatta kvinnor och deras barn är uppseendeväckande.
Staten har ett ansvar att tillgodose dess medborgares rättighet att få leva ett fritt liv, men ändå visar årliga trygghetsundersökningar att kvinnor och tjejer inte har samma tillgång till det offentliga rummet, och vår rörelse vittnar regelbundet om hur kvinnor och barn tvingas leva fly undan våldet och leva utan sina medborgerliga rättigheter tillgodosedda.
I 40 år har kvinnojoursrörelsen, och så även Motala Kvinnojour, skapat förutsättningar utanför samhällets ramar för att tillgodose kvinnors medborgerliga rättigheter. Hur kan det inte vara självklart för våra lokala medier och folkvalda politiker att delta vid ett evenemang som synliggör Kvinnojourens mångåriga engagemang och arbete?
Josephine Diffner, Ordförande Motala Kvinnojour
Elin Lindsmyr, Vice ordförande Motala Kvinnojour
Maria Dahl Karlgren, Pressansvarig Motala Kvinnojour
Svar
När Motala kvinnojour i slutet av 2021 berättade på sitt Instagramkonto att de skulle fira 30-årsjubiléet av det viktiga arbete man gör började vi på MVT fundera på hur vi skulle uppmärksamma detta. Vi bestämde oss för att vi ville intervjua Tina Olby, som varit med sedan starten och nuvarande ordförande Josephine Diffner. Jubileet var planerat till 12 mars och vår plan var tidigt, innan vi ens bokat intervjuerna, att publicera artiklarna på internationella kvinnodagen den 8 mars. Det kändes bra att kunna visa på kvinnojourens arbete och utmaningar en dag som 8 mars och i nära anslutning till jubiléet. Men redan i mitten av januari såg vi att Motala kvinnojour, på grund av det rådande covid-19-läget, flyttat jubiléet. Vi höll fast vid vår publiceringsplan och intervjuerna gick att läsa i papperstidningen och på mvt.se den 8 mars, på internationella kvinnodagen.
Under den aktuella helgen var den enda reportern i tjänst upptagen på annat håll. Vi kan inte bevaka allt som sker lokalt utan måste välja. Med facit i hand borde vi uppmärksammat evenemanget 4 juni på något sätt. Men att påstå att vi inte uppmärksammat Motala kvinnojours 30-åriga ideella arbete stämmer inte.
Therese Trogen, chefredaktör och ansvarig utgivare MVT