Att bygga bostäder på viktig jordbruksmark vore fel

Att ett cirka tio hektar stor bördig åkermark ens kommer upp på tapeten som mark för bostäder, ja det sker, i vilket syfte, att erbjuda ett attraktivt boende med utsikt över Vättern?

"Att på något sätt använda bördig jord för som i detta fall skapa attraktiva tomter, detta är ett miljöproblem som vida överstiger andra som i dag är på tapeten" skriver debattskribenten.

"Att på något sätt använda bördig jord för som i detta fall skapa attraktiva tomter, detta är ett miljöproblem som vida överstiger andra som i dag är på tapeten" skriver debattskribenten.

Foto: Peter Calén

Debatt2022-03-17 15:15
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

När detta var uppe i kommunstyrelsen var det bara Sverigedemokraterna som reserverade sig mot att området skulle få användas till bostäder.

En skogskommun som Motala behöver inte agera på detta sätt, det finns andra områden som kan exploateras för ändamål som bostäder, dock har kommunen dåligt med mark för industrier, men inte ens dessa skall på något sätt utan vidare använda marken.

I Sverige finns cirka 2,54 miljoner hektar åkermark, (cirka 3,1 miljoner hektar jordbruksmark) det räcker inte för att tillgodose vår växande befolkning och våra boskap med vegetabilier. Med tanke på hur väldigt mycket jordbruksmark som i dag används för att enbart producera vegetabilier som på intet sätt innehåller de näringsämnen som vi behöver. Väldigt mycket av de vegetabilier som produceras i dag får enbart den gödning som växten behöver för att bli frodig. Näringsämnen som på något sätt gagnar vår kropp tillsätts inte till vegetabilier för och under dess utveckling.

Egentligen borde man nog återgå till mindre jordbruk med en mer blandad verksamhet, djur, spannmål och grönsaker. En ofta dålig förklaring jag hör är att dagens jordbruksmaskiner är för stora för gårdagens små åkerlyckor, ja kanske det, men det är en tidsfråga innan vi tvingas till att inse vissa sanningar. Importen av vissa basvaror är stor, spannmål cirka 28%, kött cirka 38%, cirka 34% för mejerivaror och ägg.

Titta bara på hur de autoimmuna sjukdomar de senaste 10-15 åren ökar, detta beror på många faktorer men en stark källa är den mat vi producerar med kemins hjälp och en urlakning av odlingsmark.

Enorma mängder både animalisk och vegetabilisk föda importeras från hela världen, detta bidrar till det såkallade ekologiska fotavtrycket (se not1). Mycket av det vi importerar borde vi producera själva eftersom merparten av denna import, framför allt när det gäller vegetabilier skapar en obalans i andra länder, främst i U-länder, att försörja sin egen befolkning.

Vi måste tillse att varje jordbit används till att vi inte bara blir självförsörjande på baslivsmedel, utan lägga mycket större vikt i att det producerade livsmedlet för oss människor och djur, innehåller de näringsprodukter vi behöver. 

Att på något sätt använda bördig jord för som i detta fall skapa attraktiva tomter, detta är ett miljöproblem som vida överstiger andra som i dag är på tapeten.

Motala kommun har tagit bort ”krav” ur sina inköpsrutiner, jag kan i viss mån förstå detta eftersom det ingalunda enbart är lösningen på bra och näringsrika vegetabilier. Med det ger också en möjlighet att producera vegetabilier med mark som är kontaminerade med avloppsslam från vårt reningsverk.Att som nu certifiera avloppsslam från reningsverk med allt dess innehåll, till en bra gödselprodukt för vår åkermark är att på sikt verkligen skapa stora miljö- och hälsoproblem

Problem med avloppsslam är ingalunda något som Motala kommun själva rår på, men man kan mycket väl med handlingar och ord framstå som en bra och lysande förespråkare i en av, om vi inte ser upp, värsta miljökatastrofer som sker. Ska vi att förbruka, förstöra det som är roten till alla människors existens, jorden?

Not 1. Ekologiskt fotavtryck. I beräkningar av det ekologiska fotavtrycket används statistik över konsumtion och produktion för att uppskatta hur mycket av planetens förnyelsebara förmåga som behövs för att få fram allt vi konsumerar och absorberar avfallet som bildas. I Living Planet Report rapporterar WWF regelbundet hur fotavtrycket ser ut och utvecklas. Vi i Sverige sticker ut. Om alla levde som vi i Sverige skulle det behövas cirka fyra planeter.