Att äta tillsammans är grundläggande för alla

Bara den som mot sin vilja mist den möjligheten vet hur mycket det påverkar livet att inte ha möjlighet att äta tillsammans med någon annan, framhåller diakoniarbetarna i Motala församling och Borensbergs pastorat.

Måltider i gemenskap med andra är viktigt för vårt välbefinnande menar debattörerna.

Måltider i gemenskap med andra är viktigt för vårt välbefinnande menar debattörerna.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Debatt2019-11-16 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vi som arbetar med diakoni i Svenska kyrkans församlingar inom Motala kommun vill ställa följande fråga till våra beslutsfattare i kommunen:

Hur har ni kommit fram till att det blir en ekonomisk besparing att sluta servera gemensam lunch i Trygghetsbostädernas dagstugor? 

Vi är medvetna om att åtgärder behöver vidtas när en kommuns ekonomi inte är i balans, men vi vill få svar på frågan.

Ledaren i MVT 12/11 handlade just om äldres matsituation. Det finns forskning som visar på vikten av att vi som äldre får i oss tillräckligt med näring. Vad behöver vi då för att vi ska få tillräckligt med näring?

Ja, som det framgår av ledarartikeln så är det många faktorer, men vi vill särskilt lyfta fram en, nämligen: En måltidssituation med gemenskap! 

Att äta tillsammans är grundläggande för oss människor, vi tar det för självklart. Bara den som mot sin vilja mist den möjligheten vet hur mycket det påverkar hela livssituationen att inte ha möjlighet att äta tillsammans med någon annan. (Naturligtvis ska man ha möjlighet att äta ensam om man vill det.)

När vi av olika orsaker flyttar till någon form av särskilt anpassat boende och behöver olika hjälpinsatser för att klara av vår vardag, så lämnar vi också en stor del av vårt vardagliga sociala sammanhang. 

Då är det extra viktigt att det i den nya boendeformen finns ett nytt socialt sammanhang att knyta an till. Måltider är just ett sådant sammanhang.

När vi i MVT 14/11 läser att beslutet handlar om likabehandlande blir det än mer svårförståeligt. Att ge även närboende möjlighet att köpa mat och äta i dagstugorna ger möjlighet till ökad livskvalitet för många fler.

Hur tänker ni främja gemenskap inom kommunal vård och omsorg, och på så vis minska ohälsa, såväl psykisk som fysisk hos medborgare? Minskad ohälsa ger i förlängningen minskade kostnader för kommunen.

Varje beslut som fattas inom omsorgsverksamhet borde ha med frågorna: Hur påverkar beslutet dem det berör? Vad blir bättre? Vad försämras? Vad skulle jag själv tycka om beslutet drabbade mig? 

Har ni med dessa frågor? Vi ber er: lyssna till dem som berörs av ert beslut, både boende och personal.
Ta in de svaren ni får, utvärdera resultatet, och värdera om beslutet var det rätta eller om det behöver omprövas. 
Diakoniarbetarna i Motala församling och Borensbergs pastorat