Motala kommun har efter millennieskiftet strävat efter att utvidga tätorten norrut, utmed Vättern. Man avser att förändra vår 11 000 åriga Vätternbygd genom att införa stadskvarter, asfalterade gator, villor och radhus. Exploateringen, där östra delarna av Djurkälla står först i tur, kommer kraftigt att förändra det tätortsnära odlingslandskapet utmed Vättern. Motalas Vätternbygd är anknuten till ensamliggande storgårdar med herrgårdskaraktär såsom Bromma och Kärsby närmast nuvarande tätort. Väster ut följer Djurkälla, som är en ovanligt stor slättby med storslagen utsikt mot Vättern. Tack vare tidigare generationer har den unika bygden bevarats med sparsamt genomförda exploateringar. Området har stor betydelse för rekreation och friluftsliv.
Efter ca 15 års planarbete antog kommunfullmäktige 2021 ett detaljplaneprogram. Planen bygger på tätortsutbyggnad med bostäder och kvarter som byggs på jordbruksmarken i programområdet. Naturskyddsföreningen i Motala med flera sakägare motsätter sig att landskapet förstörs och att jordbruksmarken exploateras trots att det finns många alternativa markområden i kommunen samt att klimatet och flera riksintressen skadas eller påverkas mycket negativt.
Detaljplaneprogrammet har lyfts in i Översiktsplan-2040 som antogs i juni 2022. Någon utredning av rimliga alternativ för bostadsbyggnation på annan mark har inte presenterats varken i översiktsplanen eller i detaljplaneprogrammet.
I juni 2022 förvärvades marken i östra Djurkällaområdet av Riksbyggen. För att en juridisk person ska få förvärva jordbruksmark ställer Jordförvärvslagen (JFL) villkor som ska behandlas restriktivt. Det villkor som enligt JFL är aktuellt i detta fall är, att den aktuella egendomen är avsedd för annat ändamål än jordbruk eller skogsbruk. Detta kan dock enligt rättspraxis endast bli aktuellt i ett sent skede i planprocessen eftersom det ska finnas en stabilitet för en ändrad användning av marken och att det ska vara klarlagt att marken är avsedd för annat än jordbruk. Det krävs att fastigheten omfattas av en detaljplan.
Riksbyggen begärde i juni 2022 förvärvstillstånd för fastigheten Motala Djurkälla 10:62, på ca 28 ha. Länsstyrelsen biföll ansökan och beviljade förvärvstillstånd. Beslutet motiverades enligt följande: ”Inga hinder för att bevilja förvärvstillstånd bedöms finnas. Fastigheten motsvarar enligt lagakraftvunnen översiktsplan ett område planerat för ny stadsbebyggelse”. Länsstyrelsen beslutade utan att en detaljplan har tagits fram. Detta betyder att Länsstyrelsen anser att ändringen av den aktuella egendomens ändamål är fullt ut klarlagd genom översiktsplanen. Frågan är då hur den statliga myndigheten ser på det övriga detaljplaneprogrammet med jordbruksmark i Bromma och Kärsby. Där föreslås också jordbruksmark att bebyggas med bostäder? Hur ska Länsstyrelsen då kunna lämna objektiva råd och rekommendationer i den fortsatta planprocessen? Länsstyrelsen ska ju även där bevaka riksintressen samt i övrigt företräda och samordna statens intressen? Är det så att Länsstyrelsen även anser att föreslagna markändringar för jordbruksmark inom hela programområdet är klarlagda genom översiktsplanen? Vi anser att detta aktuella förvärvsbeslut är både olyckligt och felaktigt samt blir ett allvarligt hinder i den fortsatta planprocessen.
Naturskyddsföreningen i Motala, styrelsen
e.u. Rolf Ström, styrelseledamot
Länsstyrelsen svarar: "Det krävs fler beslut och prövningar innan området kan bebyggas"
I Sverige är det, genom plan- och bygglagen, kommunerna som ansvarar för planläggning och byggande. Här ingår att göra avvägningar för hur ett markområde bäst ska användas. I kommunens översiktsplan redovisas och förankras dessa avvägningar.
Kommunernas markanvändningsplaner kan stoppas av Länsstyrelsen baserat på de så kallade överprövningsgrunderna i plan- och bygglagen. Hit hör riksintressen, miljökvalitetsnormer, mellankommunal samordning, strandskydd samt människors hälsa och säkerhet.
I Länsstyrelsens granskningsyttrande till översiktsplanen framgår om det finns intressekonflikter mellan kommunens avsikter för bebyggelseutvecklingen och överprövningsgrunderna. Miljöbalkens skydd för brukningsvärd jordbruksmark, som även tillämpas vid planering enligt plan- och bygglagen, är dock inte en av dessa överprövningsgrunder utan i den frågan ansvarar kommunen för de avvägningar som görs.
Jordförvärvslagen syftar i första hand till att behålla en balans mellan juridiska personers och fysiska personers ägande av produktionsmedlen jord och skogsmark på nationell nivå. I praktiken innebär bestämmelserna också att det är möjligt att förhindra markförvärv i spekulativt syfte eller exploateringar som inte är demokratiskt förankrade.
I ärenden av detta slag gör Länsstyrelsen en noggrann bedömning av huruvida fastigheten verkligen omfattas tydligt av en kommuns demokratiskt antagna och lagakraftvunna översiktsplan eller inte. Är det otydligt kan inte ansökan beviljas.
I detta fall har Länsstyrelsen bedömt att det finns en tillräcklig tydlighet i kommunens planering tack vare den nyligen antagna översiktsplanen. Här vill vi påpeka att jordförvärvslagen och dess regler om markförvärv inte är samhällets egentliga instrument för fysisk planering och markhushållning – i den frågan sker styrningen vid tillämpning av miljöbalken och plan- och bygglagen.
Det beslut som insändarskribenten syftar på innebär således inte ett slutligt ställningstagande om att markområdet får bebyggas på ett visst sätt utan det klargörs vid kommande detaljplaneläggning, bygglovsprövningar och övriga eventuella beslut enligt annan lagstiftning.
Länsstyrelsen har mycket stor respekt för både lagstiftningens avsikter för hushållningen med jordbruksmark och kommunernas ansvar för planläggning för bland annat bostadsförsörjning, vilket i många fall inbegriper komplicerade avvägningar. I det aktuella beslutet, såväl som i all övrig myndighetsutövning, ska vi också hålla oss inom de ramar som respektive lagstiftning ger.
Susanne Boe Skåmedal, Enhetschef för Enheten för landsbygd, Länsstyrelsen Östergötland
Jan Persson, samhällsbyggnadsdirektör, Länsstyrelsen Östergötland