Det måste betraktas som en efterhandskonstruktion

"Påståendet från kommunen om att alternativa platser för Lalandias etablering funnits måste betraktas som en efterkonstruktion", skriver insändarskribenten. Motala kommun svarar "Arbetet för en större etablering inom besöksnäringen, lokaliserad i Varamobaden började långt innan Lalandias etablering blev aktuell"

Den här platsen i Varamon är tänkt för den nya kommunala simhallen och Lalandias bad- och nöjesland.

Den här platsen i Varamon är tänkt för den nya kommunala simhallen och Lalandias bad- och nöjesland.

Foto: MVT

Insändare2021-06-13 22:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

”Alternativen för Lalandia avslöjas” och ”Platserna som valdes bort”. I MVT 210603 finns en artikel som berättar om kommunens yttrande till Mark- och miljödomstolen. Motala kommun hävdar att två andra lägen diskuterades för Lalandias räkning. Kommunen påstår att de tittat på Klubbudden och Norrsten som alternativa etableringsområden för Lalandia. Vidare påstår de att Lalandia sett alla förslag i ett tidigt skede men att de gemensamt kom överens om att Varamon var enda möjliga platsen. Men en del boende i Motala har dock gott minne och kommer ihåg händelseförlopp betydligt bättre än kommunens talesperson. Så här gick det till enligt en artikel med rubriken ”Så blev Lalandia verklighet” publicerad i MVT/Corren 28 december 2016: 

Joakim Ljungqvist, f d VD för Tillväxt Motala AB, satt på sin kammare och funderade på hur man skulle kunna sälja in Motala. Det finns ju attraktiv mark som kommunen har rådighet över. Han har via ett ”helikopterperspektiv” fått upp ögonen för Lalandia. Så han ringer upp Jan Harrit, VD för Lalandia. Budskapet är att han vill komma till Billund och berätta om sin idé. Och det fick han efter lite diskussion. 

Våren 2014 åker Ljungqvist och tre andra till Danmark. Kommunens företrädare lyssnar på vad Lalandia har för behov. Mötet sker en fredag och redan på måndagen därefter ringer Ljungqvist upp Jan Harrit. Han blir positivt bemött men Jan Harrit vill inte komma till Motala för att diskutera vidare. 

Tiden går. Till sist blir det ett nytt möte i Billund. I väskan har sällskapet från Motala med sig klassiska bilder över Varamon. En flygbild över Nordens största insjöbad med en fullbelagd strand. Då säger Jan Harrit att han vill komma till Motala och titta. I oktober anländer Jan Harrit. De åker ut till Varamon och tittar på Folkets Park och de pratar detaljplaneläggning. Nya möten och en tidsplan tas fram. Den 14 december 2016 presenteras projektet för allmänheten. 

Påståendet från kommunen om att alternativa platser för Lalandias etablering funnits måste betraktas som en efterkonstruktion. Det har ju enligt ovan nämnda artikel aldrig varit tal om något annat än att erbjuda mark i Varamon. Motala kommun har skickat påståenden till Mark- och miljödomstolen för att ”bevisa” att man prövat om bygget skulle kunna ske på annan plats än inom strandskyddsområde. 

Gott minne kan löna sig! Mark- och miljödomstolen kommer givetvis få ta del av artikeln där Joakim Ljungqvist så detaljerat informerat om hur Lalandia blev erbjuden mark i Varamon. Efterkonstruktioner och osanningar ska inte vara underlag för domstolsbeslut.

”Strandskatan”

Motala kommun svarar: 

Arbetet för en större etablering inom besöksnäringen, lokaliserad i Varamobaden, började redan 2009, långt innan Lalandias etablering blev aktuell. 

För att skaffa sig rådighet över Varamonområdet och göra en sådan etablering möjlig förvärvade Motala kommun Folkets Park och Motalabadet av Folkets hus och parkföreningen. Kommunen avsåg med andra ord redan då att använda området för en större etablering. Att det var Lalandias etablering som skulle bli aktuell visste vi inte i detta läge. 

När de inledande diskussionerna med Lalandia startade pågick parallellt interna diskussioner om Motala simhall. Simhallen hade under 2016 och 2017 haft återkommande problem med legionella och sjunkande besökssiffror på grund av detta. Det fanns även en ökande konkurrens från närliggande badanläggningar. Kommunen behövde ta ställning till om en ny simhall skulle byggas eller om den befintliga skulle renoveras. 

I och med dessa parallella diskussioner såg vi möjligheten till samverkan. Framtidens badanläggningar kräver hållbarhet och kloka miljövänliga, energisnåla material och lösningar. En kommun bygger en simhall högst vart 50:e år vilket gör utmaningen betydligt större än vid andra byggnationer. Vi såg att vi kan skapa synergier som dels kan öka mervärdet för Motalaborna kopplat till en ny simhall men även öka den totala nyttan och skapa ett effektivare projekt. Vi såg möjligheten till ett slutresultat med en högre kvalitet då flera aktörer med olika kompetens och fokus samverkar.

Diskussionen om platser för Lalandias etablering skedde i tidigt skede mellan Motala kommun, Tillväxt Motala och Lalandia. Kommunens byggprojektkatalog låg till grund för de platser som skulle kunna vara möjliga. Eftersom Varamobaden var den plats man redan beslutat sig för att vilja utveckla inom besöksnäringen, och eftersom man nu riktade in sig på en möjlig samverkan kopplat till byggnation av en ny simhall föll andra platser bort mycket tidigt i diskussionerna. En kommunal simhall behöver ligga tillgänglig med möjlighet till goda kommunikationer.

Fullmäktige fattade beslut om de fem detaljplanerna utifrån ovanstående förutsättningar och viljeinriktning. Alternativa platser utanför centralorten var aldrig aktuella då möjligheten till samlokalisering mellan Lalandia och kommunens simhall då inte hade varit möjlig.

Kommunen arbetar hela tiden för att skapa största möjliga nytta för kommunmedborgarna. Genom den samverkan och de utvecklingsmöjligheter som finns kopplat till Lalandias etablering ser vi att vi dels skapar möjligheter till ökade skatteintäkter och nya arbetstillfällen samtidigt som vi skapar mervärde för medborgarna genom att bygga en ny kommunal simhall i anslutning till Lalandias huvudanläggning. 

Peter Ingesson, kommundirektör