Ledare Svält beror nuförtiden nästan aldrig på att det är brist på mat. Att människor inte kan äta sig mätta har andra orsaker, som till exempel krig.

I Jemen, ett fattigt land på den arabiska halvön, riskerar 14 miljoner människor att drabbas av svält. 80 procent av befolkningen är i akut behov av humanitär hjälp. En miljon människor har drabbats av kolera. Det är brist på så gott som allt livsnödvändigt: förutom mat är befolkningen i akut behov av mediciner, rent dricksvatten och bränsleförsörjning.

Inbördeskriget mellan den saudiunderstödda regeringen och Huthirebellerna, som backas upp av Saudiarabiens ärkefiende Iran, har pågått sedan 2015. Därtill har al-Qaida etablerats i landet. Tre år av inbördeskrig har fullkomligen slagit landet i spillror.

En FN-rapport från i vintras konstaterar att landet knappt existerar som stat längre. Konflikten har kallats den i dagsläget största humanitära katastrofen, och situationen ter sig olöslig.

Ändå har det varit relativt tyst om konflikten i medierna och i den politiska debatten. Kanske för att det inte finns en uppenbart “god” sida som Västvärlden kan understödja ekonomiskt och militärt. Jemenkriget följer inte den dramaturgi som ledarna i Väst tycker om att se i krig och konflikter i andra länder. Det var enklare att engagera sig i Syrienkriget när det bröt ut, eftersom USA och delvis Europa hade en uppfattning om att goda rebeller stod mot en despotisk regim.

Senare har de där goda rebellerna visat sig i stor utsträckning bestå av islamister, inte av demokratiska liberaler. Men Syrienkriget präglades åtminstone till en början en tydlig bild av gott och ont. Att många syrier flydde till Europa ledde också till uppmärksamhet i väst.

Men Jemen är för fattigt för att människor ska ha möjlighet att fly i någon större utsträckning. För de flesta jemeniter är det helt enkelt omöjligt att ta sig ur landet.

Allt detta kanske är en anledning till att Jemenkriget hamnat i skymundan. Det är dock inte en ursäkt till att inte bry sig om kriget.

Enligt uppgifter som Aftonbladet tagit del av kan en fredsförhandling mellan de stridande parterna ske i Sverige. Hittills har alla ambitioner att få till ett vapenstillestånd varit fruktlösa. Till skillnad från USA är Sverige dock inte allierat med någon av de stridande parterna. Förhoppningsvis kan det svenska utrikesdepartementet bidra till att åtminstone mildra katastrofen. (Liberala nyhetsbyrån)