Annika Winsth, chefsekonom pÄ Nordea, sÀger till SvD (1/10) att det finns en naivitet kring tillstÄndet i ekonomin. Men det Àr inte folk i allmÀnhet hon pratar om, utan regeringen och Riksbanken.
En rad indikatorer ger henne rĂ€tt. Det svenska inköpschefsindexet föll hĂ€romdagen till sin lĂ€gsta nivĂ„ pĂ„ sex Ă„r. Industriarbetsgivarna skriver ned sin prognos för nĂ€sta Ă„r och pekar pĂ„ problem för den tyska fordonsindustrin â problem som snabbt sprider sig till svenska underleverantörer. Konjunkturinstitutets barometer bekrĂ€ftar att industrins ordergĂ„ng bromsat in efter sommaren. Och Handelsbanken förutspĂ„r att den redan mediokra tillvĂ€xten i den svenska ekonomin halveras nĂ€sta Ă„r, till 0,8 procent av BNP.
Samtidigt tror Riksbanken fortfarande pĂ„ en rĂ€ntehöjning vid Ă„rsskiftet, och att ekonomin ska âtuffa pĂ„ i hygglig takt de nĂ€rmaste Ă„renâ. Regeringens prognos för arbetslösheten nĂ€sta Ă„r Ă€r 6,4 procent â en siffra som enligt SCB redan Ă€r passerad med rĂ„ge. Redan nu Ă€r den verkliga siffran 7 procent. (SVT 18/9)
Den lÄgkonjunktur som mÄnga vÀntat pÄ verkar alltsÄ nÀrma sig med stormsteg. Men det Àr inget som gör avtryck varken i regeringens höstbudget eller i Riksbankens prognoser.
För all del: regeringen hade kanske ÀndÄ inte gjort nÄgot annorlunda. Under den förra mandatperiodens fyra Är genomdrev man inte en enda stor reform inom skattesystemet eller för arbetsmarknaden, trots Socialdemokraternas löfte om EU:s lÀgsta arbetslöshet 2020. De mindre justeringar som gjordes gick dessutom Ät fel hÄll, i form av högre skatter. Regeringen kan förstÄs ocksÄ peka pÄ att januariöverenskommelsen sÀtter ramarna för hur mycket som kan göras.
Men Ă€ven inom dessa ramar finns det utrymme för reformer. Varken arbetet med den stora skattereformen eller införandet av en âflexicurityâ-modell â tvĂ„ viktiga punkter i januariöverenskommelsen â Ă€r pĂ„började, och rykten sĂ€ger att skattereformen i den mĂ„n den blir av inte lĂ€r bli sĂ€rskilt stor. Etableringsjobben, som syftar till att fĂ„ in fler nyanlĂ€nda och unga utan gymnasieutbildning pĂ„ arbetsmarknaden hade kunnat tidigarelĂ€ggas om krisinsikt fanns. Sverige stĂ„r dĂ„ligt rustat inför sĂ€mre tider. (Liberala nyhetsbyrĂ„n)
Joakim Broman