Ledare Idag är Bjuv och Trelleborg i Skåne och Ronneby och Sölvesborg i Blekinge några av de platser där Sverigedemokraterna är som starkast.

Men för inte så länge sedan var detta kommuner som i decennier hade dominerats politiskt av Socialdemokraterna.

Vad vi nu ser är hur detta mönster – där tidigare S-fästen blir allt starkare SD-fästen – spritt sig till resten av landet. I klassiska industriorter och på landsbygden tappar S samtidigt som SD går framåt.

Traditionella S-väljare upplever i allt större utsträckning att deras gamla parti saknar svar på de samhällsproblem de ser omkring sig. S uppfattas inte längre som garanten för välfärden eller för ett kompetent styre.

Det har talats mycket om hur Moderaterna trängts av Sverigedemokraterna. Men det viktigaste strukturella skiftet i svensk politik är Socialdemokraternas försvagning på de platser och bland de väljare som alltid utgjort ryggraden i partiet.

Det är mot denna partipolitiska bakgrund man ska förstå statsminister Stefan Löfvens (S) sommartal på söndagen (18/8) om hur en reformerad kostnadsutjämning kan stärka ekonomin i de landsbygds- och glesbygdskommuner som idag kämpar med att klara sina välfärdsåtaganden.

Talet som hölls i bruksorten Björneborg i värmländska Kristinehamns kommun – en plats där S backade sju procentenheter i senaste valet, samtidigt som SD gick fram nästan lika mycket – följer efter ett halvår då allt fler blickar riktats mot det ansträngda läget i kommunsektorn.

Kombinationen av allt fler äldre, barn och unga samt nyanlända som står långt från arbetsmarknaden innebär, som bland annat Sveriges Kommuner och Landsting beskrivit i sin ekonomirapport i våras, en kostnadschock för kommunerna. Till det kommer att många i yrkesarbetande ålder flyttar till storstadsregionerna. Konsekvensen blir att kommunernas skatteintäkter försvinner, samtidigt som kostnaderna finns kvar och växer.

Detta är en situation som kommer att sätta sin prägel på samhället de kommande åren, och som alla ansvarstagande politiker behöver söka svar på. Däremot finns det goda skäl att vara skeptisk till stora delar av det nu aktuella förslaget till förändrad omfördelning mellan kommunerna.

Medan det finns uppenbara vinnare på förslaget, exempelvis bland glesbygdskommuner i Norrlands inland, blir många mellanstora kommuner som också står inför stora ekonomiska utmaningar, förlorare. Ett rimligare sätt att hantera välfärdskrisen i kommunerna vore därför att staten som har fortsatt goda skatteintäkter och en mycket låg statsskuld, skjuter till resurser över statsbudgeten.

Många av de kommuner som drabbas hårdast av kostnadskrisen är platser som länge varit starka socialdemokratiska fästen, men där väljarna på senare år sökt sig till Sverigedemokraterna. Att S sedan valet låtit sitt politiska projekt definieras av Centerpartiet och Miljöpartiet riskerar att öka avståndet till partiets traditionella väljarbas ytterligare. Hanteringen av kommunkrisen blir därför en chans för S att bevisa att man fortfarande kan vara relevanta i det som en gång var det socialdemokratiska hjärtlandet. (Liberala nyhetsbyrån)