Ledare Det är nu det börjar på allvar för Alliansen Motala, som tar sig an det svåra uppdraget att i minoritet lotsa Motala kommun in i framtiden. I veckan presenterades en trio politiker som framöver kommer att leda tre tunga politiska nämnder. Utifrån detta finns det en del att reflektera kring, inte minst inom bildningsnämndens område.

Till att börja med kan vi konstatera att det tidigare oppositionsrådet Caroline Unéus (M) på ett sätt tar ett steg tillbaka från rampljuset, men samtidigt tar ett steg in i det konkreta politiska livet. Ansvaret för samhällsbyggnadsnämnden är tyngre än det antagligen låter för de flesta, inte minst mot bakgrund av de uppgifter som kommunen har framför sig.

Oavsett om Lalandia blir verklighet eller inte kommer det att finnas mängder av saker att ta itu med. Planering av tätorternas utveckling, landsbygdens dito, ett behov av bostadsbyggande i det som ser ut att bli ett tuffare konjunkturläge och byggande av andra fastigheter för kommunala behov. För att inte tala om att försöka ”bygga bort” segregation av olika slag.

Comebacken från Maths Andersson (L) som socialnämndens ordförande är minst sagt intressant. Hans erfarenheter inom området kommer väl till pass, men det finns riktigt svåra frågor att ta itu med. En ständigt krånglande ekonomi, en ohälsosamt hög omsättning av chefer och flitig internrekrytering till chefspositioner, samt en kultur inom verksamheten som enligt beskrivningarna andas mycket annat än konstruktivitet och optimism.

Om den tredje presenterade politiska toppen, oerfarne Mark Henriksson (M) med ett enda futtigt års erfarenhet från arbete i nämnd, lyckas få ordning på bildningsnämnden och de svaga resultaten som visas upp är det i det närmaste en bragd. Även om han i egenskap av lärare har förståelse för sakområdet är politisk styrning någonting helt annat. Det är långt ifrån alltid bra att vara för djupt insatt i en verksamhet som man förväntas styra över, snarare tvärtom.

Utöver dessa politiska förändringar har Motala kommun dessutom nyligen presenterat en ny bildningschef i form av Per-Arne Sterner. Han tillträder vid årsskiftet utifrån en relevant bakgrund inom utbildningsområdet. Om han är rätt person för att lyckas vända den tämligen trögstyrda och svårlotsade utbildningsskutan vet vi inte ännu. Den bollkänsla han troligtvis har samlat på sig under många år av engagemang inom fotbollen kommer väl till pass. Goda ledaregenskaper är också direkt nödvändiga för att lyckas.

Sterner är bevisligen inte rädd för utmaningar, med tanke på att han närmast kommer från ett resultatmässigt lågpresterande Söderköping och nu blir ansvarig för ett dito presterande Motala. Att dessutom få ärva en infekterad konflikt kring nedläggningen av skolan i Godegård och dess eventuella uppstart blir inte heller lätt. Det lär finnas svårigheter både ekonomiskt och organisatoriskt att få bygdens nav på fötter igen.

För allas bästa är det bara att hålla tummarna för att det går vägen för nykomlingarna. Både för Sterner och för de tre nämnda politikerna som nu tar sig an tunga poster.