Livet kan bli bättre av att släppa på hämningarna

Livet är för kort för att hålla käft.

"Ignorans är av ondo. Detta passiva, empatilösa beteende måste motverkas" skriver ledarskribenten.

"Ignorans är av ondo. Detta passiva, empatilösa beteende måste motverkas" skriver ledarskribenten.

Foto: Magnus Andersson/TT

Ledare2021-08-18 05:00
Detta är en ledare. MVT:s ledarsida är oberoende liberal.

Ibland skulle samhället må bra av att fler vågade släppa på sina hämningar och faktiskt bara göra saker av engagemang för andra eller av omtanke med omgivningen. Självklart med viss hänsyn till alla medmänniskor. Det handlar inte om att uppmuntra till skadegörelse, våld eller andra olagliga och omoraliska aktiviteter. Tvärtom är syftet att se till så att eländet minskar och att det elände som ändå finns inte går obemärkt förbi.

”Var är medmänskligheten i Motala?” Så löd rubriken på en insändare i MVT i måndags, där en person med rätta ifrågasatte varför flera personer bara hade tittat på vid en olycka i stället för att hjälpa den som hade ramlat. Mobilkameramentaliteten som har brett ut sig i samhället är skrämmande. I stället för att hjälpa till eller släppa fram andra som vill hjälpa till är det kameran som åker fram för att filma en olycka, för att sedan kunna sprida filmen vidare via sociala medier eller till tidningar.

Ignorans är av ondo. Detta passiva, empatilösa beteende måste motverkas. Hänsyn är viktigt, särskilt mot drabbade personer, men de som passivt bara tittar på och åker vidare utan att hjälpa till förtjänar en rejäl avhyvling.

När det gäller hänsyn till andra är det samtidigt en relativt stor andel av befolkningen som ibland visar en alldeles för stor sådan till omgivningen. Många av oss skulle rent utsagt må bra av att vara inte bry sig så förbaskat mycket om vad andra tycker. Livet är för kort för att hålla käft, vilket jag har insett under det senaste halvåret då pandemin har härjat omkring oss. Saker som du tycker är värda att slåss för behöver konkret få ta plats i ditt liv.

I olika situationer är vi många som är bra på att vara diplomatiska och medlande i konflikter, trots att vi i själva verket har en stark åsikt åt ena eller andra hållet. Utan att gå till överdrift behöver vi som agerar på detta sätt rannsaka oss själva. Vi behöver fundera på om det inte är ett annat angreppssätt som behövs, särskilt när vi behöver försvara någon som befinner sig i ett underläge. Ett rakt, ärligt och konfronterande budskap kan vara det effektivaste. Det är förvisso jobbigt att agera på detta sätt, men det kan ge resultat.

Även om det kommer att orsaka friktion och krockar kommer livet ändå att bli lite enklare med en mer offensiv grundinställning. Återigen handlar det inte om att omotiverat såra eller förarga någon medmänniska. Det handlar om att vara tydlig med en åsikt och våga ta steget att inte hålla käft.