Detta är en avverkningsmetod som man började använda sig av i början av 1900-talet när skogen fick ett ekonomiskt värde på grund av ökad efterfrågan från skogsindustrin. Hygget är i det närmaste rensopat från träd. Endast några enstaka äldre tallar står kvar. Detta är den naturhänsyn som skogsägaren tänkt sig.
Det luktar gott från stockarna jag sitter på. Har ni någonsin känt doften av nyavverkade träd? Det är i det närmaste en himmelsk upplevelse. Skogsbrynen flammar i rött och gult. Färger som tycks vara från mästarens palett.
Jag har följt tv-serien om våra skogar i programmet Vetenskapens värld och förfäras över tillståndet. Man behöver inte vara särskilt insatt utan man märker att fågelbeståndet minskat radikalt. Detta gäller skogsfåglarna, tillexempel trädkrypare, kungsfåglar och många fler. Det behöver man inte vara professor för att begripa.
Andelen gammal skog med stor andel av hotade arter är på väg att försvinna – och det i en förfärande hastighet. De stora avverkningarna planteras med barrträd över stora arealer viket kan liknas som plantager. Det vill säga ensartade bestånd med ett fåtal arter. Våra älgar är magra. Bristen på löv är en konsekvens av detta. I ensartade bestånd är det lättare för skadedjur att orsaka skada. Den lilla marodören granbarkborren trivs i granar och har orsakat stora ekonomiska förluster. Nu är det så att granbarkborren i första hand inriktar sig på vindfällen och rotstående nedsatta granar medan fullt friska granar mer framgångsrikt kan försvara sig genom ökat kådflöde.
Vi har ju genomgått, och genomgår, en svår försurningsperiod där många granar fick nedsatt vitalitet och denna är inte över än. Så tillexempel kalkar länsstyrelsen åtskilliga sjöar i länet.
Vi har aldrig haft så mycket skog förr hörs från skogsägarhåll. Det är förvisso sant men vad är det för skogar. Den gröna lögnen florerar.
Vi måste alla försöka påverka skogsbruket mot ett hållbart brukande av skogen, så tillexempel att mer vegetation lämnas. Nyckelbiotoper och miljöer med rödlistade arter lämnas, kulturmiljöer sparas. Listan kan göras lång men information finns på Skogsstyrelsens hemsida.
”Behöver vi en skoglig Greta”? Vi kan vara vår egen Greta om vi sprider budskapet vidare och i alla lägen påpekar skogens alla värden. Lars Kardell professor emeritus vid Lantbruksuniversitetet säger i tidningen Skogshistoriska Tidender ”Det fanns ett antal proppar i form av mäktiga skoldirektörer” under 1980-talet. Men är de borta nu?