Slöjan sexualiserar barn

Motala kommun bidrar till att normalisera ett hedersförtryck, skriver Johnny Karlberg (SD).

Slöjan är inte ett plagg som andra, betonar Johnny Karlberg (SD).

Slöjan är inte ett plagg som andra, betonar Johnny Karlberg (SD).

Foto: Martina Holmberg / TT

Debatt2019-03-01 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Slöja är ett kulturellt/religiöst plagg. Unga flickor bär slöja för att upprätthålla en kultur där hedern ska upprätthållas. Försvarandet av förtrycket mot barn och kvinnor är något som gör mig rasande. Jag skräms av de kvinnor och män som menar på att bära slöja är en rättighet för barn. Slöja är att sexualisera barn.

På kommunala skolor i Motala sker detta nu och vi tittar på, men vi säger att vi inte tillåter, men vi tittar ändå på. När slöjbärande flickor tar av sig slöjan händer ofta ett flertal otrevliga saker. Systern får stryk. Brodern får stryk. Familjen får glåpord kastade efter sig, utfrysta, mördade, misshandlade, kastade från balkonger. Därför fortsätter kvinnor bära slöja. Därför fortsätter män att tvinga kvinnor att bära slöja.

Jag har själv sett hur detta påverkade barn som bodde hemma hos oss i vår roll som familjehem. Flickan gick till skolan utan slöja och brodern blev slagen för att han inte hade koll på sin syster, det enda felet hon gjorde var att vilja använda min dotters kläder i skolan. För detta blev hon utsatt för förtryck. Hon ville få vara som de andra flickorna.

Att försvara förtryck är att normalisera förtryck! Varför utsätts dessa kvinnor för näthat? Varför sägs de upp? Varför skapas det förtroendekriser så fort någon står upp för samma sak som iranska, kurdiska och arabiska kvinnor riskerar sina liv för? Varför fängslas kvinnor som kämpar emot bärandet av tvångslöjan? För att den är frivillig?

När jag kommer till simhallen i Motala ser jag en tv-skärm med texten slöjsim. Endast för kvinnor. Självklart blir jag nyfiken och ställer frågor. Personal som vill vara anonym intygar att order har kommit att manlig personal inte ska vistas i området när detta sker. Chefer förnekar självklart att detta sker. Men det väcker ändå tankar. I entrén till kommunhuset finns också en bild på en kvinna i slöja som är en ambassadör för Motala, även här normaliserar kommunen slöjan och med det hedersförtryck.

Självklart ska alla var välkomna i kommunens verksamheter, men det betyder inte att vi på något sätt ska normalisera slöjan genom att använda bilder av slöjbeklädda kvinnor i kommunens material! Jag ser gärna bilder på flickor med invandrarbakgrund eller med mörk hudfärg, om hudfärg nu är viktigt, i kommunens bildbanker, men gör det utan kläder som står för hedersförtryck.

Nu vill jag förtydliga att jag inte har något alls emot kvinnor i slöja i sig. Dock har jag väldigt mycket emot detta förtryck mot kvinnor som sker i samhället och där vår kommun aktivt bidrar till detta omedvetet. Jag tänker aldrig acceptera religionen som överordnad demokratin eller mannen överordnad kvinnan.

Nyligen bevittnade vi när simförbundets ordförande tvingades gå. Inom socialdemokraterna tvingades en gruppledare lämna sin post när dessa frågor lyfts fram. Sverigedemokrater tvingas vara i skuggan för att vi driver dessa frågor.

Som politiker känner jag att jag har ett ansvar för att dessa frågor lyfts fram, även om de för vissa är otäcka att diskutera. Att våga diskutera är varken brunt eller rasistiskt. Våga vara trygg i dina värderingar.

Vi ska inte exkludera andra kulturer, men vi ska heller inte normalisera värderingar som inte hör hemma i det svenska samhället. Med detta hoppas jag att andra politiker och tjänstemän i Motala vågar diskutera denna fråga och stå upp för de kvinnor som varje dag vaknar och måste ta på sig sina förtryckande kläder.

Johnny Karlberg (SD)