Valet till Europaparlamentet Ă€r av betydelse för Ăstersjön. Ă tta av nio lĂ€nder runt Ăstersjön ingĂ„r i EU vilket gör att de lagar och regler som styr miljöarbetet till stor del bestĂ€ms pĂ„ EU-nivĂ„.
EU:s övergripande vision för Ăstersjön Ă€r att bibehĂ„lla ett friskt innanhav med levande och hĂ„llbara livsmiljöer, som samtidigt möjliggör vĂ€xande nĂ€ringar som fiske och turism.
Att havet ska rÀcka till allt Àr dock en svÄrlöst ekvation.
Bredvid klimatförĂ€ndringarna, som har stor pĂ„verkan pĂ„ livet i havet, Ă€r Ăstersjöns marina ekosystem sedan lĂ€nge under hĂ„rd press frĂ„n mĂ€nskliga aktiviteter som fiske, bĂ„ttrafik, turism, industriutslĂ€pp, jordbruk och vĂ€gtrafik. Eftersom havet inte mĂ€ktar med att tillfredsstĂ€lla alla dessa behov samtidigt uppstĂ„r konflikter mellan bevarandemĂ„len och exploateringsviljan, men ocksĂ„ mellan olika sĂ€rintressen.
Visionen om framtidens Ăstersjön kommer dĂ€rför att krĂ€va tuffa prioriteringar och god hushĂ„llning med resurserna. Ansvaret för det vilar till stor del pĂ„ vĂ„ra folkvalda i Europaparlamentet.
Fisket i Ăstersjön styrs huvudsakligen pĂ„ EU-nivĂ„. En gĂ„ng om Ă„ret samlas EU:s fiskeministrar för att bestĂ€mma hur mycket olika lĂ€nder fĂ„r fiska. I Ă„r stĂ„r krisen för Ăstersjötorsken sannolikt i centrum för förhandlingarna. Under det senaste decenniet har ministrarna tyvĂ€rr tillĂ„tit större fĂ„ngster Ă€n vad forskarna rekommenderar. Att försöka fĂ„ en plats i fiskeutskottet Ă€r ett effektivt sĂ€tt för svenska EU-parlamentariker att nĂ„ inflytande i de viktiga fiskefrĂ„gorna.
Ăven nĂ€r det gĂ€ller övergödningen tas mĂ„nga centrala beslut pĂ„ EU-nivĂ„. Hur jordbruket utvecklas runt Ăstersjön Ă€r helt avgörande för hur mycket kvĂ€ve och fosfor som nĂ„r Ăstersjön frĂ„n land. EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) Ă€r det centrala verktyget för att pĂ„verka lantbrukets metoder. CAP genomgĂ„r just nu en stor översyn och i EU-parlamentets jordbruksutskott kan svenska parlamentariker till exempel pĂ„verka hur mycket lantbrukarna ska fĂ„ betalt för sina miljöinsatser.
Ett annat viktigt exempel Àr farliga kemikalier. För att hejda dessa frÄn att nÄ haven krÀvs en bÀttre tillÀmpning av EU:s kemikalielagstftning Reach. Det krÀvs exempelvis bÀttre kontroll av kemikalier i varor, gruppvis reglering av Àmnen för att snabba pÄ lagstiftningsprocessen samt bÀttre kontroll av den information som lÀmnas in av företagen som tillverkar eller sÀljer kemikalierna. Att samma lagstiftning gÀller i hela EU ger bÀttre förutsÀttningar att minska utslÀppen till havet.
Stora delar av Ăstersjöns framtid bestĂ€ms alltsĂ„ pĂ„ EU-nivĂ„. Alla lĂ€nder runt Ăstersjön behöver bidra för att fĂ„ ett friskare hav som kan möta framtiden. VĂ€gen dit gĂ„r genom grĂ€nsöverskridande samarbeten kring gemensamma lagar och regler.
DĂ€rför Ă€r det viktigt att gĂ„ och rösta 26 maj. Det Ă€r dĂ„ vi vĂ€ljer vilka personer som under de kommande fem Ă„ren ska representera oss och föra vĂ„r talan i det viktiga arbetet med att utforma Ăstersjöns framtid.
Tina Elfwing
förestĂ„ndare vid Stockholms universitets Ăstersjöcentrum
Christoph Humborg
professor och vetenskaplig ledare vid Stockholms universitets Ăstersjöcentrum
Gun Rudquist
policychef vid Stockholms universitets Ăstersjöcentrum