Är vargar viktigare Ă€n mĂ€nniskor?

För en liten tid sedan bestÀmde lÀnsstyrelserna i varglÀnen att 33 vargar fÄr jagas under kommande licensjakt. För oss som lever och jobbar pÄ landsbygden, Àr för mÄnga vargar ett hot mot vÄrt sÀtt att leva. Men hela Sverige drabbas.

Alltför mÄnga vargar innebÀr fÀrre djurbönder, fÀrre betesdjur och slutligen fler utdöda arter. Sambandet Àr glasklart för den som ser utan skygglappar, menar debattören.

Alltför mÄnga vargar innebÀr fÀrre djurbönder, fÀrre betesdjur och slutligen fler utdöda arter. Sambandet Àr glasklart för den som ser utan skygglappar, menar debattören.

Foto: Heiko Junge/NTB/ TT

Debatt2022-01-04 15:00
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Vargen som art Àr ett av vÀrldens vanligaste rovdjur. Den finns i gott mÄtt över hela norra barrskogsbÀltet. Den rör sig över grÀnser, precis som allt vilt. Att sÀga att vargen Àr hotad i Sverige Àr att anvÀnda halvsanningar för att nÄ sina egna mÄl. Fler vargar Àn landsbygden klarar blir dÀremot ödesdigert för alla i Sverige.

Riksdagen har sagt att vi skall ha mellan 170 och 270 vargar i Sverige. Fler Ă€n sĂ„ medför stora svĂ„righeter för landsbygdens befolkning, det vet riksdagen. I dag har vi över 400 individer. Det Ă€r mer Ă€n 100 vargar över vad riksdagen accepterat. Om dessa 400 förökar sig med normal takt, innebĂ€r det att de inom tvĂ„ Ă„r Ă€r cirka 500. 

Den vargförvaltning vi hittills haft har prĂ€glats av otydliga beslut och stora svĂ„righeter att fĂ„ freda djur och mĂ€nniskor. Laglig jakt har överklagats gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng, ofta av mĂ€nniskor som inte bor nĂ€ra varg. NĂ€r vargar börjat riva fĂ„r har lĂ€nsstyrelsen skyddat vargen framför fĂ„ren. Den som inte tycker att detta Ă€r ett bekymmer, kan fundera över vad som hĂ€nt nĂ€r varg har nĂ€rmat sig stadsomrĂ„den. Snart kan du ha dem i joggingspĂ„ret. 

I vargrevir, dĂ€r allt fler bor, kan du inte slappna av pĂ„ verandan nĂ€r ungarna och hunden leker. RĂ€tt eller inte, men du Ă€r vĂ€ldigt försiktig med kidsens busshĂ„llplats. Handen pĂ„ hjĂ€rtat, vem vill testa talet om vargens ofarlighet pĂ„ sina egna barn? 

Göteborgs universitet har undersökt hur mĂ€nniskor upplever att leva i vargomrĂ„den. Svaret Ă€r att de som bor dĂ€r mĂ„r dĂ„ligt och kĂ€nner stark oro för sina djur, ibland ocksĂ„ för sina barn. MĂ„nga funderar pĂ„ att lĂ€gga ned sin verksamhet eller flytta. Flera har redan gjort det. Detta Ă€r en första tydlig fingervisning. 

DĂ€refter försvinner kor och fĂ„r. NĂ€r fĂ€rre djur behöver mindre bete kommer Ă„krar och Ă€ngar att vĂ€xa igen, eller planteras med gran. De tre fjĂ€rilsarter som dog ut i Sverige i höstas Ă€r bara ett exempel. Alltför mĂ„nga vargar innebĂ€r fĂ€rre djurbönder, fĂ€rre betesdjur och slutligen fler utdöda arter. Sambandet Ă€r glasklart för den som ser utan skygglappar. 

Vad kan vi göra?

MÄnga vill ha varg. Men antalet skall faststÀllas av zoologer, beteendevetare och landsbygdsorganisationer i samrÄd. Ett tydligt beslut, fattat med respekt för oss som skall leva med vargen, minskar oro och misstro. NÀr antalet Àr bestÀmt, skall stammen kontrolleras sÄ att det inte överskrids. Jakt Àr det humanaste och bÀsta sÀttet att hÄlla efter rovdjur. Varg som vÀnjer sig vid att gÄ nÀra vÄra hem eller tamdjur mÄste ocksÄ fÄ jagas utan fördröjning, helt enkelt dÀrför att mÀnniskors vÀl Àr viktigare Àn fler vargar.

Med rimliga mĂ„l och med kontroll pĂ„ vargstammen blir en bra förvaltning möjlig. Det Ă€r ocksĂ„ vĂ„rt mĂ„l. Tilltron till myndigheterna ökar och vi fĂ„r en folklig förankring i bevarandearbetet. Den förankringen gynnar bĂ„de varg och mĂ€nniska – men den saknas i dag.