Det är lätt att mest se problem i vår vardag, men jag vill ge en kollektiv applåd till de fyra största lagen i Motala: Piraterna, IFK Motala Bandy, Motala AIF Fotboll och Solfjäderstaden.
Jag glömmer inte Västers BTK som gjort det bra i superettan och som har mer på gång då kinesiske stjärnan Zhu Haixiao ska anlända före jul. Bordtennisen gör något nytt i och med värvningen.
Även olika delar av fotbolls-Motala kan ta åt sig, där Borens återkomst i trean och Zeros uppgång till femman inte ska underskattas i betydelse. Men jag slutar uppräkningen där, är så lätt att glömma saker i guldkavalkad, och jag fokuserar på den glänsande kvartetten.
Alla fyra har olika problem med sina hemmabon. IFK:s hall-iver har aktualiserats av mycket regn och lite ammoniak i isbanan. Där borde det snart kommas till skott med något sorts väderskydd. Piraterna har sin match att gå med kommunen om Dunteberget. Mysig arena, men vem ska sköta den och betala för den? Motala AIF har sin betongkoloss till läktare, men att den är outnyttjad och att man efter fem år fortsatt knappt har flyttat in märktes i kvalet. Sponsorhyllan borde befolkas varje match framöver. Solfjäderstaden har på sitt håll en härlig matcharena i Motala sporthall, men behöver fler träningsytor och skriker efter ett nytt hallbygge.
Nåväl, nog om anläggningseländet. I denna miljö har lagen ändå gjort stordåd i höst. Piraterna har varit den stora snackisen, trots att det inte körts en meter speedway. Det är i styrelserummet som klubben kämpat och att det till slut blev klartecken för elitserien tycker jag att alla i stan ska vara glada för.
När det gäller bollsporterna är det hög högstanivå på IFK Motalas bandylag. I World cup mot Neftyannik och i elitserien mot Saik och Villa. Det bådar gott inför ett troligt slutspel i februari-mars. Motala AIF:s fotbollslag går in i en härlig silly season nu inför ettan efter magiska stolpe in-kvalet. Man vill ringa Christer Persson varje dag för att höra hur det går. Sedan är det ett helt annat Solfjäderstaden som är i ettan nu än för två år sedan. Handlingsförlamningen då har förbytts till förmåga att agera nu. Både med lag, lagledning och framför allt matcharrangemangen. Solfjädern är med på noterna på ett annat sätt, vilket jag tror kan föra innebandyn i stan ännu högre de närmaste åren.
Alltså: Trots sin miljö så levererar Motalaidrotten.
