Det är programmering på schemat. Klass 4 har delat upp sig i fyra grupper där de programmerar på olika sätt. Melker Elf och Vera Rangsjö är i full gång med sitt arbete. De använder små Bee-bot robotar, utformade som leksaksliknande bin, som kan programmeras.

– Vi jobbar med Kates Day och är som du kanske kan gissa programmering med engelska, säger Vera.

–Vi har en hel bunt med textstycken som vi sätter ihop till en text som stämmer med det vi läst i vår bok. När vi satt ihop textstyckena, så att det stämmer med boken, programmerar vi vår Bee-bot så att den går en bana till bilderna på planen i samma ordning som texten, fortsätter Melker. 

BILD: Bidrag från Skapande skola har gett möjlighet att köpa in små Bee-bot robotar som kan programmeras på olika sätt och med olika svårigheter. | Johan Tiljö

Lite längre bort sitter Gustav Blomquist, Paloma Heijdenberg, Moa Gustafsson, Elton Larsson, Albert Johannesson och Ludde Allert. Deras robotar ser inte riktigt likadana ut, de har inga knappar och ser ut att röra sig lite hur som helst.

–Precis, vi programmerar dem med våra ipads, säger Paloma.

Det ser ju faktiskt ut som att de dansar och visst pratar de?

– Ja, vi kan programmera dem precis hur som helst, de kan svänga åt alla håll, åka fram och tillbaka och man kan lägga in vad de ska säga, förklarar Ludde.

BILD: Det är klart för race. Karin Enefjord, Esther Davidsson, Agnes Berglund och Elias Joelsson är noga med att rikta in sina robotar för att kunna göra det bästa racet. | Johan Tiljö

– Det är viktigt att man aimar dem rätt innan man startar när man programmerat dem klart, säger Gustav.

Jaha, att man aimar dem rätt, vad menas med aimar då?

BILD: Med olika motiv på mattorna så kan programmeringen enkelt vävas samman med andra ämnen. Elias Askling, Vincent Johansson och Nathalie Sidmar har bra koll på programmeringen av de små Blue-bot robotarna. | Johan Tiljö

– Att man siktar in dem rätt alltså, säger Albert. 

– Det heter aimar när man jobbar med robotarna alltså, fyller Moa i.

BILD: Bee-botarna är små robotar som programmeras för att bland annat röra sig i förbestämda mönster. | Johan Tiljö

Det låter som att ni lär er en hel del nya ord också ihop med programmeringen?

–Ja, vi har gått igenom en hel del nya ord och uttryck, en del har man ju hört innan men lite nytt är det, säger Elton.

BILD: Det är även lite lek inblandat i arbetet med programmering, Alicia Axell, Axel Kidman, Leo Askling, Linus Grönqvist och Alva Kämpe tränar på att manövrera med olika spel. | Johan Tiljö

Cia Eriksson, som är förste lärare på skolan, berättar att de ibland får möjlighet att vara i gympasalen och bygga upp större banor för robotarna.   

Blir det mer avancerad körning och programmering då?

BILD: Ida Wallentin och Karin Enefjord är överens om att det är viktigt att man väljer en bra sphero robot när man ska programmera för ett race på skolgården. | Johan Tiljö

– Verkligen. Det är väldigt kul att se hur snabbt barnen lär sig och hur de på ett väldigt bra sätt delar med sig av kunskaperna till varandra när de löser problemen. 

De nya orden och uttrycken, är det nytt även för er lärare?

BILD: Gustav Blomquist, Paloma Heijdenberg, Moa Gustafsson, Elton Larsson, Albert Johannesson och Ludde Alert jobbar med blockprogramering. Ett kreativt sätt där man till och med kan tävla i dans och sång med robotarna. | Johan Tiljö

– Ja, visst är det en hel del som är nytt även för oss. Vi har dock ett litet försprång då vi gått ett par kurser innan vi drog igång med programmering i klasserna. Vi har också nätverkat ända från början med flera skolor i område öst. Även biblioteket i Motala har varit mycket hjälpsamma både med kunskap och material.

Sarah Gäfvert, som också är lärare på skolan, konstaterar att programmering behöver implementeras i väldigt många skolämnen. 

BILD: Sarah Gäfvert och kollegan Mia Karlsson kommer att arbete med programmering inom flera ämnen i skolan. Och vi kommer även att jobba vidare med det i vår fritids verksamhet, säger Mia. | Johan Tiljö

– Det är bara fantasin som sätter gränser. Som samhället ser ut idag, med mer och mer digitalisering, behöver eleverna lära sig det i skolan. Programmering är så mycket mer än tv och dataspel. Vi väver också in källkritik, återvinning och hållbar utveckling. 

I en annan grupp sitter Alva Kämpe, Alicia Axell, Axel Kirman, Leo Askling och Linus Grönqvist. 

BILD: Melker Elf och Vera Rangsjö programmerar sin Bee-bot så att den går en bana som stämmer ihop med bilderna till den engelska text de satt ihop. | Johan Tiljö

– Vi kör Sphero play, säger Alva snabbt. 

Sphero play, det låter mer som lek det.

– Vi tränar på manövrering, säger Linus.

– Det är den uppgiften idag som är mest som lek, säger Alicia.

Cia Eriksson fyller i. 

– En del av programmeringen påminner till exempel om mobilspel. Men alla delar fyller sin funktion. Omedvetet tränar man på manövrering när man spelar och det har man sedan nytta av när robotarna ska programmeras.

På ett annat ställe sitter några elever på golvet med färgglada kartor. 

–Vi programmerar Bee-bots på olika kartor,  jag har en med en gata som har all text på engelska, säger Nathalie Sidmar. 

Är engelska ett favoritämne ihop med programmeringen? 

– Ja, att jobba med engelska ihop med programmeringen är jättekul och det blir lite mera en utmaning.

Det är bra med programmeringen, det kan användas i vilket ämne som helst, konstaterar både Elias och Vincent.

Cia Eriksson är övertygad om att programmering är här för att stanna.

–Absolut, det är en naturlig del av vår vardag och nu är det hög tid att se till att barnen lär sig grunderna och får möjlighet att utveckla sina kunskaper på ett lärorikt och kreativt sätt.