Efter 36 år: Motalaodlarna lägger ner

Den sista potatisen någonsin har tagits upp hos bröderna Davidsson i Djurkälla. "Det känns jävligt skönt, men lite vemodigt", säger de.

Bröderna Göran och Hasse Davidsson på Djurkälla storgård har plockat sin sista potatis. Satt sin sista också för den delen. Nu ska de pensionera sig och flytta till stan. "Skönt, men lite vemodigt", tycker de.

Bröderna Göran och Hasse Davidsson på Djurkälla storgård har plockat sin sista potatis. Satt sin sista också för den delen. Nu ska de pensionera sig och flytta till stan. "Skönt, men lite vemodigt", tycker de.

Foto: Anders Rörby

Motala kommun2019-09-21 10:00

Det lär inte finnas många Motalabor som aldrig satt tänderna i en potatis från Djurkälla storgård. Knölarna härifrån har under lång tid sålts i matvarubutiker i Motala med omnejd. 

Gösta Davidsson började med potatisodling i större skala i slutet av 50-talet. 1983 tog hans söner Göran och Hasse över gården där det även odlades spannmål, hölls köttdjur och höggs i skogen.

För några år sedan avvecklade man allt utom potatisodlingen. Och torsdagen 19 september togs den sista potatisen upp i strålande höstväder.

Åkrarna ligger vackert med utsikt över Vättern. En sjö som varit viktig ur bevattningssynpunkt.

– Hade vi inte haft Vättern hade det inte funkat, säger Hasse.

Marken är sandig, vilket förr ansågs som gynnsamt för potatisodling. Synen på det har ändrats.

–  Potatis som växer i sandjord får en skalmissfärgning. Så nu odlar man mest på lerjordar, många konsumenter vill ha en snyggare potatis, förklarar Göran.

Det mesta man får fram säljs till grossister för att sedan nå matbutiker. Men man har också gårdsförsäljning där kunderna kan köpa potatis i påsar som packats på gården.

– Vi har många stamkunder, säger Göran.

En av dem är Östen Rydell.

– Det är billigare här i affären och så är det fin potatis, tycker han.

Potatisboden kommer att avvecklas framåt försommaren nästa år.

– När vi har sålt slut på potatisen vi plockat upp nu.

Efter ett helt liv i Djurkälla har bröderna bestämt sig för att pensionera sig, sälja gården och tillsammans med sina fruar bli stadsbor. Göran fyller snart 65 år och Hasse 63.

Båda bröderna har barn, men inget av dem är intresserade av att ta över gården som familjen drivit i tre generationer.

– Det är lite tragiskt. Men samtidigt skönt, för då hade man väl fått fortsätta jobba.

Bröderna tror inte att Storgården kommer att förbli lantbruk.

–  Det är för litet, säger Hasse och berättar att man tidigare kompletterat med arrenderad mark i trakten.

–  Kanske kan det bli hästgård, det vore roligt, funderar Göran.

Trots många år inom ett fysiskt ansträngande yrke tycker de att de klarat sig skapligt utan krämpor.

Att se de båda vigt hoppa ner från vagnar och traktorer ger syn för sägen.

Till sist: Äter ni mycket potatis själva?

– Jag vill ha potatis varje dag, säger Göran.

Hasse håller med.

– Det är billig och bra mat. Men när barnbarnen är här blir det mest makaroner.

Hasse Davidsson rattar traktorn med påtatisplockaren på släp.
Hasse Davidsson rattar traktorn med påtatisplockaren på släp.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!