En minnesdag för evig hågkomst

På den 73:e årsdagen för befrielsen av nazisternas förintelselägeförintelseläger Auschwitz-Birkenau påminns vi igen:

Leden av överlevande vittnen tunnas obevekligen ut. För varje minnesdag blir bibehållen hågkomst allt viktigare.

27 januari 2018 16:37

Sedan 2001 har den 27 januari varit nationell minnesdag av Förintelsen i Sverige. Året innan hölls den internationella Förintelsekonferensen i Stockholm och dåvarande statsminister Göran Persson drev på grundandet av den statliga myndigheten Forum för levande historia.

2020, precis 20 år efter Förintelsekonferensen, bjuder Sverige in till en ny internationell konferens om Förintelsen och antisemitism.

"Förintelsen är en unik händelse men de lärdomar dess historia kan ge är universella. De som överlevde de fasor miljontals judar och andra offer för nazismen utsattes för är snart borta. Vi måste öka våra ansträngningar att främja utbildning, hågkomst och forskning om Förintelsen för att nya generationer ska kunna lära av vad som skedde", skriver statsminister Stefan Löfven (S) och kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) i Svenska Dagbladet.

Fler skolresor

Förintelsens minnesdag för att hedra alla miljontals offer uppmärksammas över hela världen. I Sverige hölls drygt 200 arrangemang.

Som vanligt ledde Forum för levande historia i en minnesstund med ljuständning på Raoul Wallenbergs torg i Stockholm. Överlevande från Förintelsen medverkade liksom Stefan Löfven och Alice Bah Kuhnke.

Efteråt gick statsministern till den närliggande stora synagogan och var med i judiska församlingens minneshögtid, där även drottning Silvia närvarade.

Regeringen har beslutat att 2018–2020 införa ett nytt anslag på fem miljoner kronor per år för hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser. Syftet är att fler lärare och elever ska kunna besöka dessa platser än tidigare.

Böcker och foton

Inte minst författare och andra nedtecknare gör sitt till för att hålla minnet levande av Nazitysklands planlagda folkmord, en av mänsklighetens värsta förbrytelser. Åtskilliga böcker med ögonvittnesskildringar har getts ut på sistone.

Den svenske världsfotografen Mikael Jansson porträtterar i ett unikt projekt ett 100-tal överlevande som lever i Sverige. Den yngsta är 78 år, den äldsta 102 år.

En av dem är Tauba Katzenstein, 92 år, som bor på Judiska hemmet i Stockholm. Nazisterna tvingade henne till slavarbete och hon satt i flera koncentrationsläger.

Förhoppningsvis kommer människorna att lära sig något av det förflutna och kan jag bidra med minsta lilla så gör jag det, sade hon till TT nyligen.
Fakta: Förintelsens minnesdag

Den 27 januari är den internationella minnesdagen för Förintelsens offer, samma datum som fångarna i förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades 1945.

2005 deklarerade FN dagen som internationell minnesdag och sedan 2001 har det varit en nationell minnesdag i Sverige.

I Nazitysklands folkmord 1933–1945 dödades omkring sex miljoner judar, enligt FN. Ungefär hälften av dem ihjälgasades, resten sköts, svalt eller frös ihjäl.

Nazisterna mördade därutöver fem miljoner icke-judar — polacker, ryssar, romer, homosexuella och mentalsjuka.

Källa: Nationalencyklopedin


Bakgrund: Befriandet av Auschwitz

Auschwitz är det tyska namnet på staden Oswiecim i södra Polen och platsen för det ökända nazistiska lägerkomplexet där över en miljon människor dödades. Lägret började byggas 1940 och togs i bruk samma år.

Komplexet hade olika funktioner, Auschwitz I var koncentrationsläger för politiska fångar, Auschwitz II-Birkenau ett förintelseläger och Auschwitz III-Monowitz ett arbetsläger som försåg fabriker i närheten med slavarbetare. Det fanns också områden för medicinska experiment.

Vid ankomst med godståg delades fångarna upp i två grupper. Den mindre gruppen med dem som räknades som arbetsföra, medan mer än fyra av fem judar togs direkt till gaskamrarna.

Auschwitz var det största lägret och var centrum för utrotandet av de europeiska judarna. Från 1942 dödades systematiskt 1,2—1,6 miljoner judar där.

I mitten av januari 1944 påbörjade nazisterna en evakuering av lägret då Röda armén närmade sig. 100 000 fångar tvingades marschera iväg för att slavarbeta på andra håll.

Ungefär 7 000 människor var kvar i lägret när armén nådde fram. Omkring 600 döda fångar hittades. En del hade skjutits ihjäl, andra hade dött av utmattning innan hjälpen nådde fram.

Mer än 230 sovjetiska soldater dog i strider i och omkring lägerkomplexet.

Källor: Auschwitz-museet, NE, Forum för levande historia (TT)


Fakta: Antisemitism

Termen antisemitism lanserades 1873 av tysken Wilhelm Marr och blev synonymt med aversion mot judarna eller hat mot judar, som "ras" i enlighet med tidens "rasvetenskap" eller rasistiska föreställningar.

Antisemitism kan uppträda i olika politiska och religiösa miljöer. Fyra historiska grundformer enligt den tyske historikern och antisemitismforskaren Wolfgang Benz: kristen antijudaism, modern/rasistisk antisemitism, antisemitism relaterad till Förintelsen, antisionistisk antisemitism.

Den definition av antisemitism som fått stor spridning i väst är framtagen gemensamt av EU och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Definitionen inleds: "Antisemitism är en viss uppfattning om judar som kan uttryckas som hat mot judar. Retoriska och fysiska uttryck för riktas mot judar och icke-judar och/eller deras egendom, mot judiska gruppers institutioner samt religiösa byggnader och platser."

Källa: Forum för levande historia

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Lars Pedersen/TT