"Trassel" är en skruvad komedi signerad Ray Cooney ("Hotelliggaren") som tar avstamp i en förbjuden romans mellan en försvarsminister och hans partisekreterare, vars planer ställs på ända när ett lik dyker upp i bilden.

Mikael Tornving spelar ministern, Sussie Eriksson partisekreteraren och Robert Gustafsson gör rollen som assistenten som ska röja undan oredan, som förkroppsligas av Ola Forssmed i rollen som liket.

Att det just är en människa som spelar död, och inte en docka som släpas runt, var en förutsättning, säger Gustafsson.

Artikelbild

| Det blir sjunde gången i ordningen som Robert Gustafsson spelar på utomhusteatern i Kalmar. Första gången var 2008, med föreställningen "Lånta fjädrar".

Det ligger väldigt mycket roligt i hur otymplig en människokropp som hamnar i vägen är. Den som spelar liket kan också styra och hjälpa oss att få det att se extra roligt ut.

Pittoresk teater

När Robert Gustafsson gjorde "Lånta fjädrar" med bland andra Suzanne Reuter och Peter Dalle 2008 var det första gången han medverkade i en uppsättning på Krusenstiernska gården. Sedan dess har han återvänt igen och igen. "Zpanska flugan", "Hjälten från Kalmarsund", "Tresteg i snedsteg" – och nu med "Trassel" – för att nämna några produktioner.

Han kallar teatern "pittoresk på det där 'Anderssonskans Kalle'-viset".

Artikelbild

| I "Trassel" spelar Robert Gustafsson mot bland andra Mikael Tornving och Ola Forssmed, som gestaltar ett lik.

Därför har vi ofta förlagt handlingen i föreställningarna till en annan tid. Dels för att det ska passa bättre i miljön, och dels för att det blir roligare för man slipper mobiltelefonerna som bara skulle döda pjäsen på fem sekunder med ett sms.

Gustafsson gör Sventon

"Trassel" spelas fram till slutet på juli. Senare i år kommer Gustafsson att iklä sig en annan omhuldad kostym när han gör huvudrollen i "Ture Sventon och Bermudatriangelns hemlighet".

Jag har varit nyfiken på vad som fascinerar så mycket med den figuren. För barn är han nog väldigt mycket på riktigt. Han är inte inställsam, utan är verkligen som en elak liten farbror som man har respekt för. Men så har han det barnsliga som tar udden av honom, att han äter semlor – temlor – och läspar hela tiden, säger han.