Ännu ett årsskifte har passerats. Det innebär att de flesta företagen i Sverige har avslutat ännu ett framgångsrikt verksamhetsår, men de har i dagsläget alldeles för lång tid på sig att redovisa det ekonomiska resultatet.

Att vara företagare kan vara krävande, men det kan också vara givande. De människor som väljer att bli företagare har mycket att bidra med till samhället, både i form av sin egen insats och i form av att ge andra människor chansen att bidra. Det är knappast en nyhet vid det här laget, men det tål ändå att påpekas att samhällets välfärd är helt beroende av framgångsrika privata företag.Att driva företag ska vara enkelt. Samtidigt måste det ställas krav på att göra rätt, med rimligt utformade regler och verktyg som underlättar för företagare att göra rätt. Det finns många olika inslag som skatter, statistik och rapporter som företagare förväntas sköta och redovisa på korrekta sätt. Regelkrånglet måste generellt sett minska.

Samtidigt finns det delar av den företagsbyråkratiska världen som behöver stramas åt. Ett sådant exempel är de årsredovisningar som aktiebolag ska producera för att på ett strukturerat och tydligt sätt redovisa sin verksamhet och de ekonomiska resultat som följer av densamma. I dag är regelverket för inlämning av årsredovisningar alldeles för generöst. Företagen har för lång tid på sig att lämna in, därtill är det enkelt att utan nämnvärd kostnad fördröja processen ytterligare. Med dagens digitaliserade värld skulle det finnas ypperliga möjligheter att inom ett kvartal efter ett avslutat verksamhetsår lämna in en korrekt årsredovisning. Så bra koll ska ett företag ha på sin verksamhet, även om vissa saker kan släpa efter en aning.

Den fundersamme läsaren undrar kanske i det här läget vad förseningen spelar för praktisk roll, utöver att myndigheter inte får in uppgifter i tid? Svaret är enkelt, även om det inte är uppenbart. Det finns nämligen andra aktörer som har stor nytta av en årsredovisning i sitt arbete. Det gäller exempelvis för andra företag och offentliga verksamheter som samspelar med företaget bakom årsredovisningen.

Ett starkt skäl är behovet att kunna granska en potentiell avtalspartners ekonomiska situation. Förändringar i omsättning, vinst, förlust, soliditet, antal anställda och liknande faktorer som går att utläsa i en årsredovisning är relevanta att studera. De gör det möjligt att bedöma exempelvis pålitlighet och kreditvärdighet hos ett företag. Det i sin tur påverkar viljan att göra affärer med företaget och de villkor som affärerna medför.Om underlaget i form av en årsredovisning är gammalt minskar bedömningens kvalitet. Därmed ökar också risken med att ingå avtal med företaget i fråga, vilket medför lägre ekonomisk aktivitet och i slutändan en sämre ekonomi för välfärden.

”Den som har rent mjöl i påsen har inget att dölja” är här tillämpligt, till skillnad från exempelvis i debatten om generell avlyssning och kameraövervakning. Det borde inte vara några konstigheter för seriösa företag att inom tre månader redovisa ett avslutat verksamhetsår. Ändå verkar det konstigt nog inte vara en fråga som intresserar varken politiker eller företagsexperter.