Blädderblockspedagogiken nådde i måndags Motalas kommunfullmäktige. Fler politiker bör framöver försöka anamma en mer kreativ och informativ metod för att föra ut sitt budskap på liknande sätt.
Du som läsare ska notera att denna ledare till stora delar är en hyllning till en enskild person, eller snarare den typ av pedagogisk kommunikation som personen symboliserar. Det är inte nödvändigtvis så att konceptet, innehållet eller pedagogiken endast kommer från just denna person, men han är den frontfigur som används för att förmedla det politiska budskapet. Därmed får han denna gång stå i rampljuset och ta emot berömmet.
Hyllningen betyder inte att den sakpolitik eller de budskap som framförs i det pedagogiska sammanhanget möts av samma sorts hyllningar. Oavsett vilket innehåll som framförs bör betraktaren, i detta fall ledarskribenten, kunna försöka granska med objektiva glasögon. Det går att bedöma det sätt som innehållet framförs på utan att ta ställning i sakfrågan. Denna ledare handlar om just formen för budskapet, inte budskapet i sig.
Nåväl, till saken. Den person som det gäller denna gång är Erik Backman i Moderaterna i Motala, låt oss i det här sammanhanget kalla honom partipedagogen. Under valrörelsen 2018 presenterade han i ett antal olika videofilmer partiets lokala budskap, tillsammans med fakta, bakgrund och resonemang kring varför han och partikollegorna tyckte på ett visst sätt.
Backmans blädderblock blev ett återkommande och underhållande inslag i den politiska debatten, samtidigt som den för många betraktare nya metoden tillförde någonting konkret i faktaväg och åsiktsväg. Det är troligt att videofilmerna bidrog till Moderaternas kraftiga ökning i valet, inte minst med tanke på att Erik Backman från sin femteplats på partiets lokala lista kryssade sig förbi alla andra och stoltserar överst på sin förstaplats när det gäller antal personkryss.
I måndags flyttade dessutom blädderblocket in i fullmäktigesalen i samband med behandlingen av kostpolicyn. Det ska bli spännande att se om det återkommer i denna församling framöver.
Ingenting är dock så bra att det inte kan bli bättre. Den konstruktiva kritiken till Erik Backman och övriga personer inom Moderaterna som ligger bakom den lokala blädderblockspedagogiken är att de borde bli bättre på att redan i förväg bemöta kritik som kan förväntas. De kan helt enkelt försöka svara på motståndarnas kritiska frågor, redan innan de har hunnit ställas av någon annan.
Att även granska de svaga punkterna i sin egen argumentation, för sådana finns alltid, och reflektera kring dem kommer att höja kvaliteten på det egna budskapet. Därtill minskar sannolikt mängden kritik från motståndare och allmänhet när budskapet väl framförs. I dessa tider när debatten om underlag inför beslut går het känns detta som en given vägvisare.
Fler lokala politiska partier borde skaffa ett eget blädderblock, eller hitta sin egen motsvarighet när det gäller att framföra sitt politiska budskap, när så är lämpligt. Det skulle göra innehållet mer tillgängligt och begripligt, vilket skulle stärka demokratin.
Tobias Josefsson