Ledare Vägunderhåll är ett vanligt återkommande diskussionsämne, men ett osynligt och allt mer hotande underhållsbehov lurar under ytan.

Efter förra årets mycket varma sommar, med torka som förstörde stora delar av foderskörden för många lantbrukare, är det denna sommar en lättnad att färdas i det östgötska landskapet. Att kunna spana ut över nejder med frodigt gräs, välmående grödor, praktfulla blommor och lockande bär är en fröjd för ögat.

De många foderbalar i vitt, grönt, rosa och blått som likt stora innehållsrika ägg ligger och trängs på gärdena och väntar på framtida användning medför också glädje. Deras närvaro betyder nämligen att de efter fjolåret tomma lagren kan återfyllas, att djur kan få sitt välbehövliga foder och att lantbrukare kommer att få det aningen mindre tufft ekonomiskt detta år.

Vatten är en nyckelfaktor i sammanhanget. Nederbörd i lämplig mängd, varken för lite eller för mycket, är en förutsättning för allt detta ska fungera. Det gör att klimatförändringarna direkt påverkan på vardagslivet för många människor i Sverige, även om långt ifrån alla tänker på det. Skogsbränderna och torkan från i fjol glöms snabbt bort när nuet ytligt ser bättre ut.

Frågan om vattenförsörjning ur en mer vardaglig aspekt är också något med rätta som berör många i området kring Vättern. Militär aktivitet, gruvbrytning och andra människoskapade inslag som hotar den livsviktiga vattenkvaliteten får välförtjänt negativ uppmärksamhet, men kampen för bevarandet av Vättern måste fortsätta även framöver.

Klimatångest i all sin relevanta och hatälskade ära borde ändå vattenångest vara etter värre. Värmeböljan i Indien har i sommar medfört över hundra dödsfall och staden Chennai med nästan fem miljoner invånare lider av svår vattenbrist. Att sjukhus saknar vatten är direkt förödande för människoliv. Klimatförändringarna är inte den enda boven i dramat, men situationen visar ändå på hur viktigt vattnet är för civilisationen.

På det lokala planet finns det också andra problem relaterade till vattenförsörjning. Det svenska ledningsnätet för vatten, som kommunerna är direkt ansvariga för, är kraftigt föråldrat och underhållet har länge släpat efter. Det börjar nu få direkt synliga effekter i våra tätorter, där vattenläckor i de hundraåriga ledningarna blir allt vanligare. Därför blir de akuta insatserna med reparationer av ledningar under jord också allt mer frekventa, vilket både tär på den kommunala ekonomin och påverkar trafikmiljön ovan jord.

Hur mycket pengar skulle egentligen krävas för att förnya det svenska vattenledningsnätet? Svarets storleksordning omfattar ungefär ett helt års statsbudget för Sverige, det vill säga att alla pengar som regeringen förfogar över skulle investeras i vattenledningar. Alla pengar under ett år.

Det eftersatta underhållet på vattenledningar försämrar förutsättningarna för vattentillgång, medför risk för översvämningar och underminerar potentiellt vägnätet. Ytan är viktig att ta hand om, men glöm inte det som göms där under. Där finns en tickande bomb som är mycket värre än potthål i vägarna.