Ledare Slutstriden om vem som ska leda Europeiska kommissionen har inletts.

Häromveckan besökte toppkandidaten Michel Barnier Helsingfors för att presentera sin vision för framtidens EU. Det är en vision som även bör tilltala svenska intressen.

Europeiska kommissionen är den institution som har monopol på att föreslå europeisk lagstiftning, varför dess ordförande är central för hela EU. Denne måste också kunna förena européer från vitt skilda politiska kulturer i en gemensam vision. Det är ett hantverk som både kräver mod och skicklighet.

Efter 2014 var det någorlunda enkelt för Europaparlamentet att komma överens om att posten skulle gå till den konservativa EPP-gruppen, den då överlägset största partigruppen i Europaparlamentet. Årets valresultat är desto mer fragmenterat. Förutom de två stora gruppernas kandidater, tysken Manfred Weber (EPP) och holländaren Frans Timmermans (i den socialdemokratiska S&D-gruppen), har även den danska socialliberalen Margrethe Vestager (ALDE) seglat upp som möjlig kandidat. Vid sidan av dessa är Michel Barnier något av en självständig politiker.

Barnier är bergsklättraren från franska alpprovinsen Savojen, som länge figurerat i såväl fransk som europeisk politik. Genom årens lopp har han både hunnit med att vara fransk utrikesminister under Jacques Chirac och EU-kommissionär i flera olika funktioner. I dag är han mest känd för sitt uppdrag som EU:s chefsförhandlare för Storbritanniens utträde ur EU.

Politiskt kan Barnier tilltala den svenska, liberalt sinnade allmänheten. Barnier tillhör det franska högerpartiet Republikanernas mer progressiva falang, och ligger politiskt nära president Emmanuel Macron. I dokumentären “Bye bye Britain” på SVT Play berättar han om hur han var en av de unga fransmän som 1972 kampanjade för att Storbritannien skulle få gå med EU. Nu är han den som istället får administrera skilsmässan.

När Barnier besökte Helsingfors förra veckan var det dock inte Brexit utan hans vision för EU som gav störst uppmärksamhet. I fokus står fyra politiska prioriteringar: Stärk EU:s arbete mot klimatförändringar, bygg vidare på den digitala inre marknaden, fördjupa försvarssamarbetet och skapa större kontroll över EU:s yttre gräns och migrationspolitik.

Barniers kanske främsta egenskap är dock att han inger respekt, inte bara hos egna partikollegor i Bryssel, utan också hos vitt skilda medlemsländer. Det signaleras inte minst av det faktum att han förmått hålla medlemsländerna på en gemensam kurs i Brexitfrågan, utan att de börjar spreta åt olika håll.

Mycket talar för att det är egenskaper som en kommande EU-ledare behöver. Den alltmer påfrestande politiska och kulturella splittringen mellan Väst- och Östeuropa riskerar att lamslå kommissionens viktiga arbete under den kommande mandatperioden om den inte hanteras rätt. Ett misslyckande på den fronten kan i sin tur bereda vägen för ännu mer högerpopulism och euroskepticism vid nästa EU-val 2024.

Ingen kandidat kan ensam lösa de väldiga utmaningar EU står inför de kommande åren, men Barnier är utan tvekan en kandidat som har egenskaper vi kan förvänta oss av en kommissionsordförande värd namnet. (Liberala nyhetsbyrån)

eu