Torvbruk och riksdagspolitik

I Finland riskerade torven orsaka regeringskris. Lika hett är det inte i Sverige.

Östergötlands län 4 maj 2021 21:45
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Men tydligt är att torvbruk är något som vår regering ogillar och motarbetar, trots att vi är ett av världens torvtätaste länder. Regeringen säger gärna att vi ”ska ha goda förutsättningar för att hållbart odla och utveckla produkter inom de areella näringarna”, men uppenbarligen hör inte torvbruk dit. Samtidigt som vi är många som i dessa dagar släpar hem säckvis med planteringsjord (torv) från affären. 

 

Till saken hör att det faktiskt var staten som en gång förordade att torvmarker skulle dikas ut för att öka tillgången på skogs- och åkermark. Det har fått till följd att en del mossar idag är påverkat av diken och att torvtäkt kan bedrivas, dock bara på 2 promille av marken eller 12 000 ha. En ytterligt låg andel alltså, men likafullt är täkterna viktiga då de producerar råvaror för såväl energi, strö i ladugårdar, som odlingssubstrat och jordförbättringsmedel. Men de bidrar också till viktiga arbetstillfällen på landsbygden. I Östergötlands län kan till exempel Dags Mosse och Godegård nämnas. Men också den produktion som finns i Åby där det årligen produceras ca 4 000 000 säckar torvbaserad jord.

 

Som odlingssubstrat används torv för att driva upp 380 miljoner skogsplantor varje år. Men det är också en förutsättning för odling av grönsaker då torvjord håller hög och jämn kvalitet. Faktum är att efterfrågan från Europa har ökat stort de senaste åren och utan den svenska torven måste det istället importeras alternativ från länder med sämre krav och förutsättningar. Ett kunde vara kokosfiber från Indien. Men det skulle innebära långväga import av ett substrat som först har tvättats i färskvatten. Hur hållbart är det? 

Torv är också en inhemsk energikälla som kan ha betydelse ur beredskapsperspektiv. Men det har också en annan viktig funktion i värmekraftverk. Torv har nämligen egenskaper som gör att verkningsgraden höjs och rökgaserna renas bättre. Men utan torv måste ett additiv i form av svavel importeras. Något som dessutom blir billigare då torv beläggs med skatt till skillnad från svavel. Möjligheterna med torvbruk är således många men då håller det inte med tillståndsprocesser på 10 år. 

 

Vän av ordning kan undra vad som hindrar att vi använder redan dikade marker. Känt är att dikade mossar läcker växthusgaser. Januaripartierna (S, MP, C och L), driver därför linjen att marken ska återvätas och vill ge bidrag för detta. Intressant i sammanhanget är då att ta del av forskning och erfarenhet från Nederländerna med alla sina diken. Den visar att det är mycket svårt att reglera vattennivåerna för att utsläpp av växthusgaser ska hindras. 

 

Vi moderater blundar inte för utsläppen. Men med tanke på torvens alla nyttor gäller det att agera smart och hållbart. För att gynna miljö och klimat anser moderaterna därför att torv från redan dikade mossar ska kunna fortsätta brukas. Före det att markerna återställs till kolsänkor i form av våtmark eller nyplantering.

Betty Malmberg, riksdagsledamot (M) för Östergötland
Martin Sjölander, kommunalråd (M) Söderköping

Ämnen du kan följa
Läs mer!
Motala

Två bagerier blir ett – företag går samman i Motala

Motala

Chefer på socialförvaltningen i Motala slutar

Motala

Anrikt hus till salu: "Det är marknaden som får sätta priset"

Motala

Så har det gått med kajen i Gamla Motala Verkstad

Vadstena

Systembolaget om hemleveranser: "Kostar ju mer att få det hemkört"

Visa fler