Vi vill ha statlig samordning för investeringar

I slutet av veckan kommer kristdemokrater från hela Sverige att ta beslut om Århundrandets sjukvårdsreform, vars syfte är att reformera svensk sjukvård i grunden.

Debatt 11 november 2021 09:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Alldeles för länge har vårdköerna fått växa till sig i Socialdemokraternas Sverige och förslagen på förbättringar är obefintliga. Men det är inte bara vårdköerna som problemet, utan också att det saknas nationella riktlinjer och en standard för renovering, utbyggnad, om- och nybyggnad av sjukhusbyggnader.

Varje region bygger utifrån sina egna behov och önskningar utan nationell samordning. Detta problem sätter ett antal kristdemokratiska regionpolitiker fingret på i en motion till rikstinget som ska behandlas vid dagens förhandlingar. Vi vill att Kristdemokraterna tar ett första steg och ställer sig bakom förslaget att staten tar ett större ansvar för att samordna investeringar i linje med den utredning som presenterades i september om att ge förutsättningar för hållbara investeringsprojekt i framtidens hälso- och sjukvård (SOU 2021:71). Att gå vidare och utreda detaljerna i detta måste vara den nya regeringens första beslut efter valsegern i september 2022, anser Kristdemokraterna.

 

För att framtidssäkra sjukvården behöver staten vara med och finansiera upprustningen av de svenska sjukhusen, på samma sätt som staten tog ett nationellt ansvar när hälso- och sjukvården byggdes ut på 1960- och 1970-talen. Det finns omfattande investeringsbehov i stora delar av Sverige när det gäller sjukhusfastigheter. Många miljarder ska investeras i svensk sjukvård framöver och det blir svårt att få ekvationen att gå ihop med vikande skatteunderlag och försämrad ekonomi på grund av Covid-19.

Riktade statsstöd till större investeringar i sjukvården är ett sätt att stimulera svensk ekonomi efter den största ekonomiska krisen i modern svensk historia. Stora byggprojekt kan få i gång övriga delar av tillväxten och skapa en långsiktigt hållbar utveckling. På så sätt kan vi bygga det nya normala samtidigt som vi får de ekonomiska hjulen att rulla igen. Detta skulle gynna flera intressen och skapa en modern och personcentrerad vård.

 

De förändrade behoven i sjukvården beror på en rad olika faktorer. Flera av dessa kan härledas till nationellt drivna förändringsprocesser. Ett exempel är arbetet med att stärka primärvården inom ramen för ”Överenskommelse om en God och nära vård” mellan SKR och staten. Ett annat exempel rör förändringar i vårdens nivåstrukturering, framför allt när det gäller ökad koncentration av den högspecialiserade vården. Vi måste förhålla oss till verkligheten, och Socialstyrelsen har sedan 2017 uppdraget att fatta beslut om högspecialiserad vård. Uppdraget bör utökas till att också godkänna, eller avslå, större investeringar i nya sjukhusbyggnader.

 

Vilka sjukhus som byggs, och för vilket ändamål, påverkar inte bara sjukvården i den egna regionen utan även i omkringliggande regioner, ibland i hela landet. Planering och investeringar i sjukhusbyggnader påverkar också förutsättningarna för att göra nödvändiga omställningar. Kostsamma investeringar i byggnader som inte bidrar till ett rationellt sjukvårdssystem tränger undan resurser för verksamheterna. Det finns just nu en historisk möjlighet att göra rätt inom svensk hälso- och sjukvård. Låt oss ta chansen att bygga en långsiktig hälso- och sjukvård, som klarar framtidens utmaningar. Både nuvarande och framtida generationer förtjänar det.


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa