En galen kväll med August Strindberg

123 Schtunk betyder vildsint improviserande och en publik som inte bara bör hänga med i svängarna utan även tvingas medverka på scen.

Norrköpings kommun 28 september 2019 15:32
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Teater

Den här gången har ensemblen inte gett sig på dramatikens klassiker och gjort en egen, löst sammanfogad vanvettscirkus av en sådan. Men väl ägnat sig åt en klassiker, nämligen August Strindberg. ”Ett urtaget hjärta” handlar om den store författarens liv men den gör det förstås på Schtunk-vis.

Det betyder att visst finns det ett manus, det finns till och med några musiknummer. Men det manuskriptet är, som vanligt, en ranglig stomme som ideligen rasar samman, för att byggas upp tills det är dags att putta omkull bygget igen. Ibland går det bara minuter mellan haverierna.

Men de är förstås avsiktliga – och 123 Schtunks unika varumärke; att presentera en handling som bryts av och bryts upp av infall i stunden, av närmast brutalt men paradoxalt hjärtligt bollande med publiken, varav några alltså kallas upp på scen, får manus och förväntas spela med. Vilket sker, och det fungerade häpnadsväckande bra vid fredagskvällens föreställning.

August föds, växer upp, träffar Siri von Essen, skriver, träffar Frida Uhl, träffar Harriet Bosse. Allt redovisas schematiskt och det finns stunder av tänkvärdheter. Men mest är det clowneri i en egensinnig version av commedia dell’arte-traditionen, vilket understryks av trions clownmålade ansikten, komplett med röda lösnäsor.

Och det är fruktansvärt roligt och bra.


Ämnen du kan följa