Om mindre än ett halvår, den 1 januari 2019, ska den svenska sjukvården vara fri från beroendet av inhyrd personal, enligt en egen målsättning. Men trots det har kostnaderna för att hyra in vårdpersonal snarare ökat, rapporterar Dagens Nyheter, som granskat hur mycket sjukvården betalade för inhyrda barnmorskor år 2016 och 2017.

I landet som helhet steg kostnaderna då från 16 miljoner 2016 till 39,1 miljoner kronor året därefter, visar DN:s granskning, som också avslöjar att det råder stora skillnader mellan olika regioner och landsting.

Till exempel betalade grannregionen Örebro inte en enda krona för hyrbarnmorskor varken 2016 eller 2017, medan Region Östergötland såg en fyrdubblering av den här utgiftsposten under sammat tid – från 1,4 miljoner 2016 till 5,8 miljoner 2017, enligt Dagens Nyheter.

Artikelbild

| En orsak bakom kostnadsökningen är svårigheten i hela landet att rekrytera barnmorskor, menar Elisabeth Kristiansen, verksamhetschef på Barn- och kvinnocentrum.

Jämfört med en barnmorska anställd av regionen kostar en inhyrd barnmorska nästan dubbelt så mycket för Region Östergötland, skriver DN vidare.

Elisabeth Kristiansen är verksamhetschef på regionens Barn- och kvinnocentrum. Då hon befinner sig på semester lämnar hon en mejlkommentar kring kostnadsökningen.

"Orsak till tidigare ökade hyrkostnader är bland annat pensionsavgångar och annan naturlig rörlighet i arbetsgruppen samt svårighet att rekrytera på grund av en nationell bristsituation av barnmorskor", skriver Elisabeth Kristiansen. Hon ser dock en "försiktig minskning" under 2018, och tror på en mer positiv prognos inför hösten. Som exempel nämner Elisabeth Kristiansen en av förlossningsenheterna på Universitetssjukhuset i Linköping, som då kommer kunna bemannas helt av egen personal.

Verksamhetschefen beskriver också ett antal åtgärder som regionen vidtagit för att få ner den skenande kostnaden. Det handlar bland annat om att sjuksköterskor som vill vidareutbilda sig till barnmorskor erbjuds full lön under studietiden, vilka på så sätt slipper tre terminers studielån. Andra förändringar handlar om att förbättra arbetsmiljön. Det sker dels genom en förstärkning med fler undersköterskor, samt att Barn- och kvinnocentrum fått fler chefer, "vilket innebär att antalet medarbetare begränsas till max 35 per chef, vilket vi ser som en arbetsmiljöfrämjande åtgärd", avslutar Elisabeth Kristiansen.