Det står vakter med utrustning vid entrén till borggården. Men de ser inte särskilt skräckinjagande ut. Innanför kostymerna återfinns tvillingparet Olof och Erik Nilsson som varit med i föreningen i tio respektive åtta år.

– Vi har så god gemenskap. Alla har samma intressen och tycker om att gräva i historieböcker för att försöka åskådliggöra hur det var att leva på 1500-talet, säger Olof.

Inne på borggården, där lägret slagits upp, hörs musik, prat och skratt. Det lagas mat över öppen eld och två personer kärnar smör. Alla går i tidsenliga kläder, som skiftar i utseende, allt efter olika rang.

Artikelbild

| Olof och Erik Nilsson vaktar entrén till Vadstena borggård.

Det är svårt att inte fnissa när blicken dras till männens byxor där det istället för en gylf sitter en slags tygboll eller, rent av, en avlång utväxt sydd av filt. Jag får veta att jag inte är ensam om att reagera på den något anmärkningsvärda kläddetaljen.

– Det var 1500-talets gylf och en modegrej, säger Erik Nilsson.

Lars-Erik Åkerlund arbetar till vardags som kemiingenjör i Stockholm och uppskattar de tillfällen då Proknekt, med ett 70-tal medlemmar, sammanstrålar.

– Man fångar någon slags dröm och blir en annan person när man får på sig dräkten. Det här är mycket socialt, vi är ett bra gäng och det blir ett avbrott i vardagen, säger han.

Artikelbild

Josefine Stare, som jobbar som barnmorska, håller med.

– Det är fantastiskt roligt att vara med här. Det blir ett sätt att koppla av, man lägger undan telefonen och kan ägna sig åt hantverk som man inte gör i sitt yrke.