I Östergötland har spannmålsskördarna varierat i olika geografiska områden.

– Det finns tre områden i Sverige som pekats ut som att de under omständigheterna har påverkats mindre än andra delar av Sverige. Det är faktiskt västra Östergötland, delar av Närke och delar av Västergötland, säger Peter Borring, regionordförande i LRF.

Östgötaslätten, från Vättern till Linköping ungefär, är ett område som har klarat sig ganska bra under rådande omständigheter. Här är spannmålsskördarna fem till 30 procent mindre än en normalskörd.

Artikelbild

| Östgötaslätten klarade sig under omständigheterna ganska bra trots extrem torka. Värre var det för östrat Östergötland och skogbygderna i länet.

– Pratar vi bönor och ärtor är vi kanske i det här området nere under 50 procent i skörd, säger han.

I övriga Östergötland, norra och södra skogsbygden och hela östra Östergötland inklusive Vikbolandet, har extremtorkan slagit hårdare.

– Då pratar vi om att vi på spannmålet har skördar på från 60 procent ner till i princip tio procent av normal skörd.

En del lantbrukare har tvingats ensilera växande säd medan den ännu var grön på grund av att vallodlingen tog stryk av torkan. Detta har bidragit till att dra ner redan tidigare små spannmålsskördar.

Artikelbild

| Peter Borring, LRF:S regionordförande, hoppas att en bra höst ska kunna rädda upp en del av vallskörden.

När det gäller grovfoder, det vill säga ensilage, är bedömningen att en förhållandevis varm höst med lagom mycket regn ska innebära att vallskörden kan räddas upp till viss del.

– En bedömning vi gör är att i den bästa av världar kommer 75 procent av de behov man har kunna bli tillgodosedda, sett över hela Östergötland, säger han.

En bra höst gör att vallen växer till lite och att betesmarker grönskar och växer till.

– Det gör ju också sitt till. Beroende på hur mild oktober och november blir och hur länge man kan nyttja betena så kan det bidra till att de djur som kan vara på bete kan vara ute några dagar till.

Förutsättningen för att höstvädret ska kunna rädda upp en del av vallskörden är att det inte blir för mycket regn, så att det blir svårt att komma ut på åkrarna för att skörda.

– Vi kommer ändå inte upp i mer än 75 procent så resten kommer vara en brist som man antingen måste kompensera genom att minska djurantalet eller någonstans hitta dyrt foder utifrån. Det är de två vägarna man har att jobba med och kanske man måste göra båda.

Just nu avvaktar lantbrukare för att se hur mycket vallen ska växa till och hur länge djur kan vara kvar på bete.

– Sen kan man inte avvakta för länge för vissa har bara foder till nyår ungefär, säger Peter Borring.