Deras mission: Stoppa Lalandia

Varamons Vänner, en nystartad förening, vill bevara Varamon och göra en försiktig utveckling i samklang med naturen. Lalandias etablering ser de som en "hårdexploatering" och "förödande för miljön".

När det begav sig var det mycket klagomål på ljudnivån i Folkets park, minns Per de Faire.

När det begav sig var det mycket klagomål på ljudnivån i Folkets park, minns Per de Faire.

Foto: Anders Törnström

Motala2018-05-16 07:00

Redan efter kommunens första informationsmöte om Lalandia bildades diskussionsgruppen Varamons Vänner.

– Vi förstod att det fanns ett behov av att få prata om det här, säger Anna Gustafsson, en av de som varit med länge.

I dag är diskussionsgruppen omvandlad till en formell förening.

– Vi har i dag runt 70-80 medlemmar och flera företag som vill sponsra oss. Vi måste få in pengar för det här kommer att kosta och därför har vi bildat en formell förening, säger Harriet Svensson.

Hon och Anna Gustafsson är utsedda av föreningen att företräda den i kontakten med media. I sociala medier och insändare har det varit diskussioner om anonymitet inom föreningen. Det har ifrågasatts varför medlemmarna inte går ut med sina namn och står för att de tillhör gruppen.

– Det är föreningen som varit viktig för oss, inte vilka vi är personligen, säger Harriet Svensson.

Om ni nu har starka åsikter, varför kan ni då inte stå för dem öppet?

– Vi står för dem, men vi har velat ha rätt tillvägagångssätt. Vi är inga dåliga människor som vill slå ner på Motala kommun eller några företag utan vi vill värna Varamon, säger Anna Gustafsson.

Just att bevara Varamon uttrycks som ett av gruppens syften. Det andra är att utveckla området i samklang med naturen och miljön. Att Lalandia etablerar sig i Motala är de okej med, men inte i Varamon.

– Vi vill inte att Varamon ska hårdexploateras. Lalandias förslag kommer bli förödande för miljön, säger Anna Gustafsson och Harriet Svensson fyller i:

– Vi vill informera om hur det kan bli, innan det är för sent. Det är viktigt att informationen inte är ensidig. Som det är nu går kommunen ut väldigt starkt och de har resurser. De marknadsför det här. Vi är en motpol till den här hallelujastämningen som Motalaborna blir matade med.

De är tydliga med att påtala att de inte är emot att Varamobaden utvecklas, de bara motsätter sig sättet som det sker på. Föreningen har själva en rad förslag på hur området skulle kunna utvecklas, men det är idéer som de menar är mer i samklang med miljön. Det handlar exempelvis om fler pensionat, en konferensanläggning i Folkets Park (vars byggnad man vill bevara) och en stor blomsterpark intill samt en lång brygga med ett café längst ut.

– Vi är medvetna om att Vättern är ett Natura 2000-område och att en brygga inte låter sig göras hur som helst. Även ett sådant förslag måste ske med hänsyn till naturen, säger Harriet Svensson.

Föreningen föreslår också att Zeros fotbollsplaner flyttas närmare riksvägen och att klubbens nuvarande område förvandlas till en större, femstjärnig camping med stugor, tältplatser och uppställningsplats för husbilar. De trycker på att de vill ge fler aktörer får chansen att satsa i Varamon än bara Lalandia.

Kommunens argument om att Lalandia kommer att skapa nya arbetstillfällen ser man på med skepsis. Handlar det om åretruntjobb eller är det i huvudsak säsongsarbete undrar man. Kommer personerna som får jobb verkligen att bo och betala skatt i Motala? Och insatser mot ungdomsarbetslöshet menar man kan ordnas på andra sätt.

– Man skulle kunna sätta upp några tiotal sjöbodar mellan tallarna. Där kan ungdomarna få sälja våfflor, korv med bröd, saft och bullar. Då får ungdomarna en chans att få ett företagstänk och de här bodarna skulle kunna tas ner när säsongen är slut, säger Anna Gustafsson.

Men de förslag som ni har innebär ju också en exploatering och påverkan på miljön. Hur tänker ni där?

– Visst är det en typ av exploatering, men sjöbodarna exempelvis står på ofri grund. De kan plockas ner de när sommaren är slut. Det blir inga grepp i naturen och man tar inte bort några tallar, säger Anna Gustafsson och tillägger senare att även den långa bryggan kan anläggas så att den kan tas upp när säsongen är slut.

Men det blir ju en stor exploatering och en stor mängd människor som skulle komma till exempelvis Z-parkens camping. Vad skiljer ert förslag från Lalandias?

– Det blir en exploatering på en annan plats. På Z-parken behöver man inte fälla en massa tallar, där finns ju redan öppna ytor. Och det blir ju fortsatt mest öppna ytor, säger Harriet Svensson.

Dessutom, tillägger Anna Gustafsson, så är deras förslag mer säsongsbetonade.

Ett argument för Lalandia är ju att man vill göra så att Varamon besöks året runt. Finns det inte en poäng i det?

– Vad skulle du göra året runt i Varamon? Du är på anläggningen i så fall. Du går inte och badar när det är åtta grader kallt. Varamon är ju sommar, det är så det är, säger Anna Gustafsson.

Och även de kan tänka sig en förlängning av Varamons säsong genom satsningar på exempelvis kitesurfing och långfärdsskridskor. Dessutom är de tveksamma till om äventyrsbad är någonting att satsa långsiktigt på. De beskriver satsningen som " inte modern" och "väldigt 90-tal".

Ni har förslag på etableringar, men vem ska göra dessa?

– Kommunen måste gå ut med öppna markanvisningstävlingar så att de får in förslag. Lämna det här öppet för alla, lämna det inte ensidigt till ett företag, säger Harriet Svensson och fortsätter:

– Vi tycker inte att det här hanterats korrekt. Det här är ett gynnande av ett enskilt företag och det strider mot kommunallagen.

I många, många är har det diskuterats att Varamon borde utvecklas. Några större förändringar har dock inte skett. Varamons Vänner menar att kommunen har del i det eftersom de anser att området inte marknadsförts ordentligt. Varken Harriet Svensson eller Anna Gustafsson anser dock att Lalandias förslag är en chans som kommunen måste ta.

– Man kan aldrig ställa ekonomiska intresse mot naturen, säger Anna Gustafsson.

– Chans till vad? Eller är det en risk?, kontrar Harriet Svensson.

Skydd av naturen och miljön är en hörnsten för föreningens motstånd mot etableringen. De oroas över den ökade biltrafiken i området och vad utsläppen kommer att innebära.

– Det är anmärkningsvärt att kommunen inte tar hänsyn till sådant här, som exempelvis nanopartiklar. Till sist så landar nanopartiklarna och fastnar i mark och vatten. Vättern är en dricksvattentäkt. Har vi inte rent vatten där så står vi oss slätt, säger Harriet Svensson.

Att kommunen skrivit ett markanvisningsavtal för mark som ligger inom Natura 2000 och där det finns ett gällande strandskydd tycker de är märkligt.

– Och sedan använder de våra skattepengar för att få strandskyddet upphävt, för att gynna ett privat ekonomiskt intresse, säger Harriet Svensson.

– Hur farligt är inte det. Hur länge dröjer de till dess att stugägarna vill fälla skuggande tallar eller vill sätta ut privata badstolar på stranden.

Vad säger att stugägarna skulle vilja göra det, det gör väl inte boende i Varamon i dag?

– Det finns några, inte alla, som gör det redan i dag. Det är ett scenario som skulle kunna hända. Stugorna ska ju bilda en bostadsrättsförening och vi kan inte i dag veta hur föreningen vill ha det.

Varamons Vänner menar att etableringen borde ske utanför samhället där man inte skulle störa lika mycket och att kommunen borde gett Lalandia lokaliseringsalternativ. Flervåningshusen och tornet på vattenlandet passar inte in i Varamobaden, tycker de.

– Det är inte att utveckla, det är att förstöra hela miljön, säger Harriet Svensson.

Lalandia säger själva att de i sina förslag försökt värna miljön och att det ska smälta in. Tror ni dem inte?

– Husen kan aldrig smälta in när de är 17 meter höga. Symbiosen och den biologiska mångfalden i ängen vid Folkets Park är borta när man har grävt ur hela för att bygga stugor, säger Anna Gustafsson.

Vidare varnar de för den förändrade ljudbilden som man oroas ska uppstå i området. Ökad trafik, spring och stoj från barnfamiljer, ungdomar som kommer för att både bada och festa. Något bullerskydd finns inte i Varamon påpekar de.

– Jag har inget emot att folk festar och har kul, men om det här sker i stor omfattning så kommer det att påverka, säger Harriet Svensson.

Men föreningen tar också upp ekonomiska konsekvenser av planerna. De varnar för en fastighetsspekulation; att Lalandia skulle köpa marken billigt och sedan skriva upp värdet rejält. Dessutom, framför de, har Lalandia enligt markanvisningsavtalet rätt att sälja marken vidare efter två år.

– Jag får inte in i mitt huvud hur kommunen kan skriva ett så korkat markanvisningsavtal, säger Harriet Svensson.

Nu är detta inte det slutliga avtalet. Det sker en ny förhandling inför ett köpteavtal.

– Nej, men kommunen har ju gått ut med att man ska sälja till Lalandia, säger Harriet Svensson.

Hon menar att processen borde varit en annan. Detaljplanerna borde gjorts mer generella, fler skulle fått tävla om att exploatera området och de som valdes ut skulle inte få köpa marken förrän dess att de fått bygglov.

– Då skulle man varit mer säker på att marken inte hamnar i orätta händer, säger hon.

Kommunens rapporter pekar på rejält ökade skatteintäkter genom Lalandia. Vad är då problemen med att man säljer marken billigare?

– Det där är ju prognoser. Vi vet inte om Lalandia kommer att bygga aquadomen, men vi är övertygade om att de är intresserade av marken, säger Harriet Svensson.

– Deras koncept är ju också att allting finns på plats hos dem. Där finns restaurang, lekland, shopping och egen matvaruaffär. De har inte för avsikt att dela med sig till lokala handlare. Det här kommer istället att bli en kraftig konkurrent till lokala företag, tillägger Anna Gustafsson.

Tror ni ändå inte att besökarna kommer att exempelvis handla sin mat i affärer i Motala och inte handla allt i den mindre butiken på huvudanläggningen?

– Naturligtvis kommer det att ha effekter, men jag tror att det som tagits fram i kommunens utredning är glädjekalkyler, säger Anna Gustafsson.

Men de förslag som ni presenterar baseras ju också på prognoser.

– Ja, så är det. Alla tycker inte som vi, men vi måste ju presentera alternativ. Vi kan inte ge garantier, lika lite som kommunen kan, säger Harriet Svensson.

– Man kan inte ställa viktiga naturvärden mot miljöförstörelse för 300 säsongsarbeten. Frågan är ju vad man vill lämna efter sig; ett oförstört Varamon eller ett stort plastschabrak som står och läcker ut klorångor i ett bostadsområde. Svaret för oss är enkelt, säger Anna Gustafsson.

Varamons vänner flaggar också för risken att Lalandia inte blir så populärt som man hoppats eftersom Liseberg också planerar att bygga ett stort vattenland. De tror att storstaden Göteborg kommer att dra mer. De ifrågasätter också ett samarbete med Kolmården och Astrid Lindgrens Värld.

– Då uppmanar man ju folk att åka bil. Det är inte supersmart ur miljöperspektiv, säger Harriet Svensson.

Ser ni något bra med Lalandias etablering i Varamon?

– Absolut ingenting, säger Harriet Svensson.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!