Kajsa Norrby har ordnat en del föreställningar i bland annat Vadstena under senare år. Förra året var det en soaré tillsammans med Rasmus Sköld. I helgen är det sång och musik i hemmiljö som gäller.
– Det är ett par som har frågat mig om jag inte kan komma hem till dem och spela? Det blir en musikalisk salong av den gamla typen, förr spelade man ofta hemma hos folk.
Biljetterna, ett 50-tal, är slutsålda. Kajsa Norrby med vänner intar salongen, hos Kristina och Lasse på Torggatan, på lördag.
– Men innehållet blir inte traditionellt. Jag tänker på det mer som på en performance. Jag spelar teater också.
Syrien är ett tema för kvällen. Kajsa har skrivit en hel del av musiken och texterna själv.
– Mina låtar handlar om Syrien för att min familj bor där. Min familj på min mans, Bashar Abboud, sida. Det som händer i Syrien påverkar våra liv jättemycket. Man lever med det hela tiden. I de olika sångerna kommer jag bland annat att berätta om när jag var i Syrien sista gången i november 2011, sen har jag inte kommit dit. Hur vi plockar oliver och skrattar i bergen samtidigt som vi ser begravningståg nere i dalen. Jag kommer berätta om människors drömmar och tårar. Om hur hoppet blivit kidnappat av tvivlet. Om att lyssna efter tystnaden och vara rädd för vad den ska berätta. Om att önska att man vågade säga stopp! Om längtan och saknad.
Kajsa behärskar flera instrument. Men i den här föreställningen är det tramporgeln och stämbanden som gäller.
– Och så kommer jag att ha med berättelser i olika former, som är skrivna av Allan Edwall och Tove Jansson. För att jag tycker att de är sådana fantastiska berättare. Och så kommer jag att använda megafon.
Kajsa sätter sig vid orgeln. Ger ett prov på hur det kommer att låta.
– Jag kan väl ta lite av "Le Beirut", det betyder till Beirut. Det handlar om att mitt hjärta hälsar till Beirut. Att jag inte kan förstå hur en stad som är byggd av bröd och vin och jasmin kan förvandlas till rök och eld. Det här är en låt av en i mycket älskad syrisk-libanesisk sångerska, Fairuz. Hon är nog 80 år nu.
Det är vackert. Man blir tagen.