Närmare 400 personer hade bänkat sig i Petrus Magni-skolans aula i lördags kväll. Och de blev inte besvikna. Kören och storbandet, ett 40-tal gentlemen i sobert grått och vitt, slog an tonen direkt med klassisk swing: ”Opus one”. Sen släppte de aldrig riktigt taget.
Clas Rapp var rapp konferencier och berättade bakgrunden till konserten:
–Vi börjar ju bli grånackade hela bunten. Och då tänkte vi: kan vi inte göra nåt så vi slipper hoppa omkring...

Svaret blev manskör plus storband. Allting går ju, eller som Cole Porter skrev: ”Anything goes”.
Och visst gick det. Cantuskören imponerade med täta harmonier och Söderköpings storband visade sig vara ytterst skickliga musiker. ”Grånackar” de flesta, men de hölls i rytmisk disciplin av blott 18-årige basisten Alfred Eriksson.

Konserten bjöd på ett pärlband med låtar, mest klassisk swing och musical made in USA. ”Smile” från Chaplins film ”Moderna tider” görs i en smäktande, laid back version med ett coolt tenorsaxsolo av Palle Ericson. Duke Ellingtons ”Don’t get around much anymore” görs i stället med rejält gung och härlig elgitarr med Bertil Ingwaldsson.

Så där håller det på. ”Östgötska swingeliten” får våldsamt bifall för hotta version av ”Dinah”. Gamla marschen ”Under blågul fana” är ett udda inslag, fast här i jazzigt arrangemang, svenska armén goes swinging, typ. Snyggt var det i alla fall.

Den som inte kan få nog av kombinationen manskör/storband får en ny chans den 11 februari. Då ger Cantuskören och Söderköpings Storband ännu en konsert på Folket hus i Motala.