Nyligen fick Cecilia Danell veta att hon är årets vinnare av Wexford Arts Centre Emerging Artist Award, ett pris hon tog hem i konkurrens med över 80 andra konstnärer på Irland. Hon får 5 000 euro samt en separatutställning nästa år. Viktigt för henne, förstås.
– Det är en stor grej på Irland, ett prestigefullt pris där, säger hon.

Hon är hemma hos familjen på en gård ett par kilometer från Bona, norr om Motala. Det är här hon växt upp och rötterna är fortfarande fast förankrade, trots att hon numera känner sig minst lika hemma i Galway på den irländska västkusten. Hon hämtar mycket inspiration till sin konst i de gamla hemtrakterna, använder naturen och landskapet som en metafor för jaget och de mänskliga villkoren.
– Jag har försökt jobba med den irländska naturen också, men där finns inte samma koppling till mig.

Som konstnär jobbar hon brett, samtidigt som det finns en linje i det hon gör, oavsett om det är måleri, installationer eller filmprojekt. Cecilia ligger inte på latsidan under vistelserna i Sverige (det brukar bli ett par resor hem per år). Just nu bygger hon upp en studiomiljö i en lada på gården för att genomföra ett Super 8-projekt med inslag av animation. Och familjen är involverad.
– Jag använder min bror. Det har jag gjort förr.

Under uppväxten var hon tidigt intresserad av att uttrycka sig konstnärligt. Som 13-åring gjorde MVT ett reportage om henne, efter att hon gjort illustrationer till ett projekt på Nykyrka skola. Cecilia var redan då fast besluten att ägna sig åt bildkonst i framtiden.
– Jag tänkte först bli barnboksillustratör.

Det blev emellertid en turismutbildning i Vadstena under gymnasietiden.
– Jag ville göra något helt annat, eftersom jag alltid höll på och målade på fritiden. Och så skulle det ju vara bra att ha något om konsten inte skulle funka.

Utbildningen visade sig komma till nytta när hon flyttade till Irland för att studera på konsthögskolan i Galway. Under somrarna har hon jobbat på stadens turistbyrå.

Det har varit välkommet att åtminstone en del av året ha en fast inkomst. Det är annars mycket slit med att söka stipendier, även om hon varit mycket lyckosam när det gäller detta.
– Det känns som om man letar och söker stipendier halva tiden.

Cecilia Danell är målmedveten och för henne råder ingen tvekan om att det hon nu gör är vad hon ska syssla med, i en eller annan form.

– Så var det redan i skolan, när jag bestämt mig för att göra något, så gör jag det helhjärtat.

Läs mer i papperstidningen den 26 december.