”Jag ser en glidning mot ett Natomedlemskap som jag inte vill se”, säger hon till TT.
Utspelet är tomt och meningslöst, på gränsen till dumt.
Visst finns det en ”glidning” mot Nato i svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Men den ”glidningen” har i alla väsentliga delar administrerats av socialdemokratiska regeringar.
Det var under socialdemokratisk ledning som svenska trupper började verka i Nato-ledda operationer i länder som Bosnien, Kosovo och Afghanistan.
Det var den socialdemokratiske statsministern Göran Persson som tillkännagav principen att Sverige inte kan stå neutralt om något annat EU-land skulle utsättas för angrepp, vilket innebar ett brott mot den tidigare neutralitetsprincipen.
En rad socialdemokratiska regeringar har i sina utrikesdeklarationer sagt att Sveriges säkerhet byggs upp i samverkan med andra. Principen ”alliansfrihet i fred, syftande till neutralitet i krig” förpassades till historien.
Naturligtvis innebär dessa åtgärder en ”glidning” mot Nato.
Det är en aspekt av säkerhetspolitiken som har fått för lite uppmärksamhet. Men den har beslutats i bred enighet. Och det vore väl märkligt om Sverige skulle hålla fast vid en och samma säkerhetspolitiska doktrin efter Sovjetimperiets fall.
Men i Vänsterpartiets partiprogram heter det att partiet strävar efter ”bibehållen neutralitet”. Partiet vill dessutom att Sverige för en utrikespolitik som ”vågar utmana USA, EU och det internationella kapitalets maktanspråk.”
Jähäpp!
”Utrikesminister Lars Ohly” ska alltså åka till Bryssel och ”utmana” inte bara EU och USA utan också det ”internationella kapitalet”.
Så blir det nog inte ens om det skulle bli så illa att Lars Ohly får jobbet. Men Lars Ohly behöver något att visa upp för sina medlemmar. Ett utspel mot Nato-medlemskap passar därför bra för Mona Sahlin. Men ”glidningen” mot Nato kommer inte ens Lars Ohly att kunna rubba.