Dessa människor har frivilligt valt att lägga ner både tid och kraft för att i egenskap av representanter för folket hjälpa till att styra samhället åt ett eller annat håll. Beroende på ideologi och övertygelse ska dessa personer sedan agera på ett eller annat sätt i de olika frågorna som kan dyka upp inom väldigt skiftande områden.
Den som kallar sig politiker placeras ofta automatiskt i ett visst fack, ses som en viss kategori av människor. De förväntas allt som oftast vara klanderfria, perfekta och till bristningsgränsen skötsamma människor. Fel, misstag och tveksamheter grävs fram, inte sällan av suspekta kvällstidningsjournalister, för att kunna sälja lösnummer och hänga ut personer som har begått misstag av ett eller annat slag.
Naturligtvis är det bra att politiker granskas och att misstag uppmärksammas, det är inte det frågan handlar om. Framför allt avsiktliga felaktigheter och fiffel bör dras fram till ytan och få konsekvenser. Nej, knäckfrågan här är om det är rimligt att alla som styr ett samhälle i egenskap av politiker måste vara helt fläckfria eller om de kan tillåtas att vara mänskliga.
Uttrycket ”det är mänskligt att fela” verkar många gånger inte accepteras för denna kategori människor, bara för att de har valt att engagera sig utöver det vanliga i att påverka samhället. Politikers roll är att företräda medborgarna, att vara representater för samhället i dess beslutande organ. Om då politiker förutsätts vara någonting som medborgare i allmänhet inte är, det vill säga felfria, hur ska då politiker kunna vara representanter för folket?

Det här med att just vara representant för folket har också en annan dimension. I dag finns det politiker som mer eller mindre alltid har varit just politiker. Det är deras aktiva yrkesval och deras karriär. Är det bra? Ja, det är bra att det finns ett stort engagemang som får dessa personer att engagera sig enormt.

Men samtidigt nej, det är inte bra att det skapas ”elitpolitiker” som knappt har vistats ute i det ”vanliga” samhället. Det behövs omväxling och förändring i dessa politiska rum då och då, åtminstone på individnivå.
Det är något att tänka på när vi nu går till val och varenda liten sten vänds på, varje garderob får besök av nyfikna skvallertanter och skvallergubbar.
Varje medborgare har en, och endast en, unik röst att lägga på den som medborgaren vill se som sin egen representant i de olika församlingarna riksdag, landsting och kommunfullmäktige.
Den bör läggas med stor omsorg och omtanke, på den person som kan vara den bästa företrädaren. Inte nödvändigtvis på den person som utåt sett verkar vara fläckfri.