I förra veckan (MVT 22/3) skrev några politiker om hur viktigt det är att FN:s barnkonvention blir till svensk lag. Och det är de inte ensamma om att tycka. Oavsett partitillhörighet. Självklart är det bra att kunskapen höjs. En inkorporering är ett effektivt sätt att synliggöra rättigheterna. Och det har en stor pedagogisk betydelse.
Men det låter nästan som att vi inte skulle tillämpa rekommendationen i dag och att barnkonventionen är nyupptäckt. Vilket den naturligtvis inte är. Jag frågade min bror som jobbar som socialsekreterare om hur det var med den delen. Han svarade att vi har tillämpat barnkonventionen länge inom socialen – i den mån den stämmer överens med svensk lagstiftning.
Att den nu kommer som svensk lag 2018, efter ett flerårigt pusslande, utredningar och remissförfarande, är inte för tidigt. Och att något politiskt parti skulle vara emot förslaget ser jag som fullständigt uteslutet.
Nu när man har haft chansen att förändra lagen till barns bästa, så inställer sig naturligtvis frågan om man verkligen har gjort det. Försvarar man barns rättigheter att vara barn och inte föräldrars ägodelar, fullt ut? Den förra lagen i svensk lagstiftning om barns rättigheter kom 2011 och då lämnades mycket till eget tyckande. Nu är det meningen att det ska stramas upp.
Därför vill jag gärna fråga de tre skriftställarna Elias Georges (S), Annelie Liljedahl (S) och Elias Hallén (MP) om hur den nya författningen ställer sig till omskärelse av små pojkar grundat på föräldrars religiösa tro? Kommer flickor tvingas bära barnslöja av samma skäl även i fortsättningen? Tas de här fundamentalt viktiga frågorna om barns rättigheter över huvud taget upp i den nya författningen. Om inte, varför? Hur ställer ni er personligen till de här frågorna?
Den politik som används i dag är att myndigheterna stämplar barn som religiösa redan vid födseln. Vi värnar vuxnas religionsfrihet medan barns religionsfrihet får stå åt sidan.
Att medeltiden på ett brutalt sätt slagit ner sina bopålar i landet kan knappast skribenterna vara ovetande om. Det är bara upplysning, debatt och politiska beslut som kan ändra på mörka tankegångar. Man ska inte få göra hur man vill bara för att man är religiös och tappat allt förnuft.
Yngve Gürer