På www.jobbskatteavdrag.se kan du enkelt räkna ut hur avdraget påverkar just dig.
Jobbskatteavdraget är främst ett verktyg för att hålla sysselsättningen uppe, eftersom det ökar människors drivkraft att hålla sig kvar på arbetsmarknaden.
Ekonomisk forskning visar att regeringens jobbpolitik minskat jämviktsarbetslösheten, det vill säga den arbetslöshet som inte beror på konjunkturen utan finns i både goda och dåliga tider, med
50 000 – 100 000 personer.
I tider av hög arbetslöshet är det lätt att tro att inga lediga jobb finns att söka.
Det är viktigt att veta att även om arbetslösheten kommer att vara hög under de närmaste åren så är det inte samma människor som är arbetslösa hela tiden.

År 2009 bytte nära en miljon jobb innehavare i Sverige.
Men när antalet jobb blir färre krävs större ansträngningar av de arbetssökande.
Man måste söka fler jobb, söka i nya branscher och kanske flytta för att få ett jobb.
För att människor ska orka fortsätta söka jobb efter att ha fått nej gång på gång krävs bra stöd från arbetsförmedlingen, men också en ekonomisk morot.
Före valet 2006 gjorde den höga skatten på lönen och minskningen av till exempel bostadsbidrag och socialbidrag när man tjänar mer, att det för stora grupper knappt lönade sig att gå från arbetslöshet eller sjukskrivning till arbete eller från deltidsjobb till heltidsjobb.
En del fick till och med mindre pengar i plånboken om de började jobba eller jobbade mer än förut.
Vem vill då anstränga sig för att byta yrke eller flytta för att få jobb?

Det här insåg redan John F Kennedy, som föreslog kraftigt sänkta inkomstskatter år 1963.
Han ansåg att höga inkomstskatter ”minskar drivkrafterna för personliga ansträngningar”.
För dem som tjänar minst blir jobbskatteavdraget mest märkbart – de får den största procentuella skattesänkningen. Vårdbiträdet betalar nio procent mindre i skatt tack vare jobbskatteavdraget, medan läkaren fått en sänkning med 4,9 procent.
En familj med två arbetande som tjänar cirka 25 000 kronor var per månad får behålla över 40 000 kronor mer om året.
Mot våra reformer för att stärka drivkrafterna för arbete står vänsterns bidragspolitik. Med höga skatter straffas den som anstränger sig och människor låses in i bidragsberoende. När jobbskatteavdraget röstades igenom i riksdagen protesterade hela den brokiga vänsterskaran, men ännu vet vi inte vad som är oppositionens samlade skattepolitik.

Vi måste förhindra att arbetslösheten biter sig fast. Fler i arbete krävs för att trygga den offentligt finansierade välfärden. För oss i alliansen fortsätter arbetet för ett ekonomisk starkt Sverige, ökad sysselsättning och ökad tillväxt.

ANDREAS NORLéN,
riksdagsledamot (M) Östergötland
HELENA BOUVENG,
riksdagsledamot (M) Jönköping